Hoppa till innehåll

En isländsk svartkonstbok

Svartkonst och trolldom levde kvar som en del av vardagen ända in på 1600-talet på Island. Det visar en bok som finns på Historiska museet.


Skaffa dig ett hönsägg och gjut däri blod från stortån på din vänstra fot. Lägg sedan ägget under fågeln och låt honom ruva därpå. Tag sedan ungen och bränn honom på eketrä. Lägg det brända sedan i en linnepåse och bär på ditt huvud.” Följ denna trollformel och du blir osynlig! Denna och många andra formler kan du läsa i den unika isländska svartkonstboken från 1600-talet, som finns på Historiska museet.

jag ristar dig åtta ass-, nio naud- och 13 thursrunor vilka må plåga din buk med svår väderspänning och … våldsamt fjärtande

Svartkonstboken består av 32 pergamentblad samt tre lösa blad. Av handstilarna att döma är den nedtecknad av minst två olika personer. Flera forskare anser att boken är nedtecknad under 1600-talet, men det finns också de som menar att den bör dateras så tidigt som 1500-tal. Trots allt vittnar boken om att inslag av hedendomen fortfarande levde kvar som en del av vardagen under denna tid och hade överlevt, trots att Island kristnades mer än 300 år tidigare.

Två sidor med magiska tecken från den isländska svartkonstboken.

Strävan efter att med magiska medel blidka de gudar och makter som härskade över himmel och jord var centrala inslag i islänningarnas världsbild. Den vita eller goda magin användes för att bota sjukdomar eller skydda mot onda krafter. Denna skilde sig från den svarta magin, eller ”malificium”, med vars hjälp man besvärjde de onda makterna bland annat i syfte att skada andra.

Nästan all magi utövades med hjälp av magiska tecken (trollstavar), ofta i kombination med uttalade besvärjelser. Man ansåg att ord, vare sig de var talade eller skrivna, innehade en stor magisk kraft. Om man till exempel skrev ned namnet på en person eller gud, fick man makt över denne. Svartkonstbokens trollstavar är utformade av både latinska bokstäver och nordiska runor. För att ytterligare öka tecknens kraft kunde man rista en runa flera gånger. Särskilt verksam var den åtta gånger ristade ass-runan, som var förknippat med ordet as/gud. Ordet runa betyder just hemlig. Enligt myten var det guden Oden som genom att offra sitt ena öga, fick kunskap om runorna och deras kraft.

Kräk- och fjärtrunor

Svartkonstboken innehåller totalt 47 olika besvärjelser och trollformler, som omfattar allt från hur man dödar andras kreatur, förhäxar en kvinna och vinner hennes kärlek, injagar fruktan hos andra och skyddar sig mot hövdingars vrede. Trollstavarna kunde ristas på pergament, papper, trä, och tallrikar, ja till och med på mat. Om du till exempel vill framkalla kräkning hos en ovän, ristar du trolltecken på ost eller fisk och ger till den du vill driva med “då skall han icke hava nytta av det som han äter den dagen”.

Om inte detta är straff nog kan du sedan använda dig av fjärt-runor. Skriv då trollstavar med ditt eget blod på ett vitt kalvskinn och säg: ”jag ristar dig åtta assrunor, nio naudrunor, tretton thursrunor vilka må plåga din buk med svår väderspänning och … våldsamt fjärtande … måtte aldrig ditt fjärtande upphöra varken dag eller natt…”

 

Häxförföljelser

Till de mörkare kapitlen i Europas historia hör de fruktansvärda häxprocesser, som från senmedeltiden och fram till mitten av 1700-talet skördade tusentals människoliv. Under 1600-talet drabbade häxhysterin de nordiska länderna. En viktig grund till de organiserade häxförföljelserna i Norden lades i och med reformationen. All trolldom blev då olaglig. Det slogs fast att den som utövade trolldom, oavsett ond eller god, stod i förbund med djävulen! Ställd mot den folkliga tron på magi blev detta en livsfarlig kombination

På Island, som vår svartkonstbok kommer ifrån, skedde de värsta häxförföljelserna mellan 1604 och 1720. Det isländska folket levde vid denna tid under svåra förhållanden som undersåtar till Danmark. Klimatet var kallt och bistert vilket ledde till hungersnöd och boskapsdöd. Dessutom drabbades landet av pesten. Människorna sökte förklaringar till varför det gick så illa. Det måste ligga ondskefulla handlingar bakom all denna olycka.

den isländska häxan var en man

Trolldom har historiskt sett alltid varit förknippat med kvinnor. Den klara majoriteten av dem som utsattes för häxförföljelser i de europeiska länderna var kvinnor. Bland de nästan 300 människor som dömdes till döden för häxeri i Sverige mellan år 1668 och 1676 var kvinnorna klart överrepresenterade.

De isländska häxprocesserna skiljer sig på en väsentlig punkt från de flesta länderna i Europa – den isländska häxan var nämligen en man! Av de 120 kända processerna var bara nio riktade mot kvinnor. Bland de 22 som dömdes till bränning på bål fanns bara en kvinna. Hur kan man då förklara denna avvikelse? På Island fanns en stark inhemsk tradition av lärda och kunniga män. Gränsen mellan lärdom och ockult vetenskap var svävande och förekomsten av magi vid de isländska lärosätena är väl dokumenterad. Det är mycket troligt att svartkonstboken nedtecknats av män tillhörande denna bildade samhällsgrupp.

Vad var det som gjorde att just den här svartkonstboken klarade sig? Smugglades den ut från Island mitt under de brinnande häxprocesserna? Kan den ha beslagtagits från någon som dömts? Vad vi med säkerhet vet är att någon förde den från Island till Köpenhamn där den 1682 inhandlades av den svenske språk- och fornminnesforskaren J. G. Sparfvenfeldt. Slutligen kom den till Kungliga Vitterhetsakademien och Statens historiska museum där den i dag ligger i magasinet och ruvar på sin hemlighet.

Månadens föremål, mars 2008
Av Victoria Dabir och Jenny Nyberg