Utställningen Sveriges Historia finns på plan 1.
Sekel för sekel
1000- och 1100-talen
Kungamakten var då inte ärftlig och olika släkter konkurrerade om tronen. Den förste kung som lät döpa sig i den nya tron, kristendomen, var Olof Skötkonung. I den del som behandlar den äldsta delen av utställningen, från 1100-talet, ser du praktfulla föremål som silverkalkar och ett förgyllt relikskrin från Eriksbergs kyrka i Västergötland, utformat som en kyrkobyggnad. Sådana användes av kyrkan i ritualerna inför den nykristnade befolkningen.
Relikskrinen innehöll kvarlevor från helgon, det kunde vara ett ben, hår eller naglar. Skrinet från Eriksberg kan vara skänkt av kung Knut Eriksson eller hans ätt i slutet av 1100-talet. Kanske var det ett sätt att förstärka ättens makt. Kalken och patenen till nattvardens vin och bröd är från övergången mellan 1000-talet och 1100-talet. De är hittade i en biskopsgrav i Skara domkyrka, ett av de äldsta biskopssätena. Texten på kalken lyder ”Guds blod tvättar bort alla missgärningar”. Du kan också se några föremål från Finland, hittade i Sigtuna. Under 1100-talet åkte sveakungarna på korståg till Finland som kom att höra ihop med Sverige ända fram till år 1809.
1200-talet
Vi möter drottning Katarina Sunesdotter vars gravtumba är den bäst bevarade från svensk medeltid. När Katarina blev änka drog hon sig tillbaka till Gudhems kloster i Västergötland, dit hon också testamenterade större delen av sin förmögenhet. Se också den samtida avbildningen av riddare till häst, en hjälm i järn och en av världens äldsta, bevarade kanoner, hittad i Småland. Kanonen är drygt nio kg tung och bara 30 cm lång. Den kunde användas för att både skjuta pilar och skrotfyllda projektiler, så kallade kartescher.
I rummet finns också det unika guldspännet från Motala ström, tillverkat i Frankrike, kanske Paris, i början av 1300-talet. Spännet hittades i strömmen av en ålfiskare några hundra år senare. En tolkning finns att det kan har varit en del av hemgiften till drottning Blanka av Namur (i nuvarande Belgien) vid äktenskapet med kung Magnus Eriksson år 1335.
Riddare, målning på träpannå, Gotland, Väte kyrka,1250-1300. SHM 3094:3A
1300-talet
Politiskt kom 1300-talet att bli oroligt i Sverige med inbördes strider. Sjörövare härjade på Östersjön och landet drabbades av en Europas värsta katastrofer någonsin, digerdöden.
Då trädde en av de största gestalterna fram i Sveriges historia, den heliga Birgitta (1303-1373). Hon blev en internationell berömdhet och är utnämnd till Europas skyddshelgon. Birgitta helgonförklarades år 1391 och Birgittinerklostret i Vadstena kom att bli ett kulturcentrum under 1400-talet för hela Norden och moderkloster för en orden som existerar än i dag. I utställningen finns textilier, fingerringar, sigillstampar, relikvarium och altarskåp, allt med anknytning till heliga Birgitta.
I samma avsnitt av utställningen kan du se kopian av en klänning tillhörande den mäktiga unionsdrottningen Margareta. Hon kom i slutet av 1300-talet att styra såväl Norge som Sverige och Danmark; vidare finns ett jakthorn, tillverkat för Erik av Pommern, drottning Margaretas utsedde efterträdare. I utställningen finns också den så kallade Ängsöpokalen som tillhört kung Karl Knutsson (Bonde) och rester av hans begravningsdräkt i sammet från 1400-talet.
Kopia av drottning Margaretas klänning. Originalet i vävt guldtyg tillhör Uppsala domkyrkomuseum, 1400-tal
1400- och 1500-talen
De medeltida städerna var viktiga knutpunkter för handel, inte minst över Östersjön. I utställningen finns föremål som belyser lokala hantverk i staden men också importerade altarskåp, textilier och keramik.
Den härskare som har påverkat befolkningen mest genom tiderna är kung Gustav Vasa (1496-1560). Han gjorde Sverige till ett arvrike, införde ett centralstyre och en protestantisk statskyrka, grundad på Martin Luthers lära med sig själv som överhuvud. Många kyrkor grävde troligen ned sina guld- och silverskatter för att undvika att tvingas lämna dem ifrån sig till kungen som behövde dyrbarheter för att bygga upp den nya nationalstatens ekonomi. Nedgrävt silver från kyrkor i Småland, Västergötland och Jämtland finns i utställningen. En kvinna som förmodligen förlorade sin högt uppsatta position som abbedissa för Klara kloster i Stockholm under Gustav Vasas reformation var Anna Reinholdsdotter Leuhusen. Hennes tunga guldkedja kan du se i utställningen.
1600-talet
Under 1600-talet blev Sverige en stormakt, kungliga arméer slog sig fram genom halva Europa och Östersjön blev nästan ett svenskt innanhav. Krigen var framgångrika för Sverige och krigsbytena många, bland annat från Baltikum, Polen och Tyskland. Utställningen visar också exploateringen av samiska områden, Sapmi, och silver- brytningen i gruvorna vid Nasafjäll i Lappland. En hittad trumhammare tyder på att den traditionella religionen utövades av den samiska befolkningen vid Nasafjäll.
För samerna innebar etableringen av silvergruvan en tvångsrekrytering för att bland annat utföra betungande transporter. Svenska statens kolonisation av Lappland var inte bara ekonomisk, samisk kultur utsattes också för ett starkt tryck.
Kabinettskåp i trä med mässingsdetaljer innehållande naturaliasamling, 1700-1750, SHM 3937
1700-talet
Århundradet inleddes med en fruktansvärd åderlåtning, över 200 000 soldater dog i kung Karl XII:s krig och landet utarmades. Flera av de provinser som erövrades tidigare gick nu förlorade och stormaktstiden var slut. I utställningen kan du se nödmynt som präglades under Karl XII:s krig och en soldats matbestick. Kontakterna med omvärlden blev efterhand mer fredliga och ett nytt intresse för vetenskap syns i utställningens så kallade kuriosakabinett från 1740-talet. Kabinetten innehöll naturalier i form av till exempel fossiler, snäckor och växter. Importerade textilier med exotiska motiv och bruket att röka tobak och dricka kaffe blev populärt. Sverige deltog i det europeiska kontaktnätet av handelskompanier som baserade sin verksamhet på kolonialism och slaveri.
1800- och 1900-talen
En omvälvande tid med fortsatta kontakter med omvärlden. Sverige förlorade sin östra rikshalva, Finland, till ryska kejsarriket år 1809.
Ett nytt klassamhälle inom den framväxande industrialismen gestaltas i utställningen, där klyftorna var stora mellan fattig och rik. Föremål från ett torp i Halland och från en boplats tillhörande resandefolket i Bohuslän visas. De resandes ställning är dåligt känd från skriftliga källor och föremålen från Näverstad i Bohuslän är hittills de enda som samlats in från en resandebosättning.
Feminismen tog form och vann i styrka. En av förgrundsgestalterna som lyfts fram är Fredrika Bremer, internationellt känd författare och debattör. Hon argumenterade i mitten av 1800-talet för kvinnors rättigheter till utbildning och ville införa såväl daghem som småbarnsskolor. Utställningen avslutas med en uppsummering av händelser på 1900- talet och reflektioner i samtiden.
