Häxor

Visas 5 december 2024 – 11 maj 2025

Den nyskapande utställningen HÄXOR rymmer både sanning och dröm. Den skildrar verkliga händelser och livsöden och berättar om hur kvinnor anklagades för trolldom i Sverige under 1600-talet. Här blir skvallret i stugorna till sanningar och får ödesdigra konsekvenser, gestaltat genom scenografier, filmer och bilder.

Utställningen rekommenderas från 10 år. I utställningen förekommer höga ljud och varierande ljus.

Följ med på en kort visning som introducerar dig till utställningen HÄXOR. Museets pedagog berättar om synen på häxor och trolldom genom historien. Ingår i entréavgiften. Visningen ges tisdag – söndag klockan 12.30–12.45. På onsdag när museet har kvällsöppet till 20.00 erbjuds den även klockan 17.30–17.45.

Läs mer om visningen till utställningen

”I Herrens år 1668 släpps Satans raseri lös i Sverige. Plötsligt anklagas kvinnor för häxeri och samvaro med Djävulen. Kungen sänder ut en trolldomskommission med rätt att utmäta dödsstraff. Domarna börjar falla – och blir gnistan som får häxbålen att flamma upp över hela landet. »Det stora oväsendet« har inletts. Och innan det tystnar, kommer yxan och elden ha släckt närmare 300 kvinnoliv.”

Om utställningen

Den nyskapande utställningen HÄXOR rymmer både sanning och dröm. Den skildrar verkliga händelser och livsöden och berättar om hur kvinnor anklagades för trolldom i Sverige under 1600-talet. Här blir skvallret i stugorna till sanningar och får ödesdigra konsekvenser, gestaltat genom scenografier, filmer och bilder. 

Men hur såg de ut, kvinnorna som blev utpekade, barnen som vittnade mot dem och männen som dömde dem? De drabbade får ett ansikte tack vare bilderna i utställningen som är skapade med hjälp av artificiell intelligens. Därmed är HÄXOR den första historiska utställningen i Sverige som är skapad med AI. 

Hur har Pompe Hedengren arbetat med bilderna i utställningen?

Pompe Hedengren, som arbetar som regissör, tecknare och skulptör, har valt att använda AI i skapandet av bilderna för utställningen. Han anser att AI omgärdas av myter som liknar de som kopplades till häxorna, det vill säga att människor är både rädda för och fascinerade av AI, precis som de en gång var av häxor.

Eftersom det inte fanns någon konstnär som skildrade häxprocesserna i Sverige under 1670-talet så ville han hedra de 300 kvinnor, män och barn som utsattes
genom att göra dem synliga, genom att skapa porträtt av dem.

Han har arbetat med bilderna till utställningen i två år och har för detta projekt studerat 1600-talets klädedräkter tillsammans med en kostymör specialiserad på historiska kläder. Under dessa två år har han gjort flera tusen bilder och valt ut 80 av dessa för utställningen.

För att skapa bilderna har han använt sig av flera olika program: Midjourney, Discord, Photoshop, Snapseed, Topaz, Indesign och Premiere. Av dessa program är det endast Midjourney och Photoshop som använder AI.

Pompe beskriver att skapandet av AI-bilder kan jämföras med att göra ett kollage. Precis som ett kollage använder sig av flera fotografier eller illustrationer för att skapa något nytt, använder AI bitar av information från miljontals bilder för att generera en ny unik bild.

När en bild skapas med hjälp av Midjourney, börjar man med att skriva en text, eller en prompt, som beskriver det man söker. AI genererar då fyra bilder att välja mellan, och processen upprepas tills man får fram en intressant bild. För Pompe var målet att skapa porträtt som han själv blev känslomässigt berörd av.

I nästa skede sätter Pompe ihop olika bilder och miljöer och klädedräkter i Photoshop och andra program för att justera detaljer och skapa det uttrycket han söker. Det är ett tålamodskrävande digitalt hantverk och Pompe ser AI som ett av flera verktyg i hans konstnärliga process. Han kallar sina bilder för ”promptografier”, ett begrepp som syftar på att de är resultatet av en kombination av mänsklig kreativitet och AI.

Specialanpassad för Historiska

HÄXOR, som tidigare visats på Kalmar slott, visas på Historiska museet i en specialanpassad version.  Här tillkommer en 400 år gammal isländsk svartkonstbok från museets samlingar – en gåtfull skrift innehållande formler och magiska tecken som ansågs påverka omgivningen på olika sätt.  

Dessutom kommer häxor att vara det stora temat på Historiska under utställningsperioden och museet kommer att hålla dagliga introduktioner till utställningen på temat ”Häxor, finns dom?” Även under programkvällarna på onsdagar är häxor i fokus.

Svartkonstbok från museets samlingar

Utforska svartkonstboken i museets databas

Utställningsproduktion

Utställningen HÄXOR är skapad av konstnären Pompe Hedengren och scenografen Erik Gullberg. Tillsammans har de tidigare skapat de uppmärksammade utställningarna Aquanauts: Expeditionen och Kraftverk – hantverk i vår tid. Historieläraren och programledaren Cecilia Düringer från podden P3 Historia är textförfattare. 

Utställningen rekommenderas från 10 år.

Röster om HÄXOR:

” … en visuellt imponerande och sevärd utställning. Suggestiv och informa­tiv (…)”

Dagens Nyheter

”Häxor tar utställningsestetiken till en helt ny nivå”
”…Upplevelsen blir så verklig och drabbande att det känns som att befinna sig på plats och bli vittne till tragedin som staten aldrig tagit ansvar för.” 

Kerstin Parker, Utställningskritik 

 ”Den visuella värld man byggt upp är imponerande” 

Frida Lindström, Barometern 

”Det är som att stiga in i en film, snyggt och suggestivt”

 Mattias Berg, Sveriges Radio  

• Efter brutala häxjakten – här får hundratals kvinnor nytt liv – P4 Stockholm | Sveriges Radio
• Rättvisa för Stockholms häxor – river upp domarna | Mitt i
• Go’kväll | SVT Play (02:13 in i programmet)
• Morgonstudion | SVT Play (01.50 in i programmet)
• Domar mot häxor rivs upp: ”Historisk upprättelse” | TV4
• Häxornas ansikten återuppstår – väcker liv i mörk historia | TV4
• AI-häxor tar plats på Historiska museet | Aftonbladet

Pressbilder

Om du som journalist behöver bilder för publicering, besök vårt pressrum på Cision.