Yngre järnålder

Tiden mellan 500 före Kristus och 1100 efter Kristus kallas i Skandinavien för järnålder. Det är den period då järnet blir allt vanligare i denna del av världen.

Det är också en tid då runskriften skapas och skandinaver deltar som soldater i den romerska armén. Då de första stadsliknande bebyggelserna uppförs och den kristna tron börjar anammas i Skandinavien.

För järnåldern har arkeologerna skapat flera kortare tidsindelningar som fungerar som ett slags verktyg för att hålla ordning på de långa tidsperspektiv man arbetar med. Tiden 500 före Kristus till 400 efter Kristus kallas äldre järnålder.

Yngre järnålder delas upp i folkvandringstid 400–550 efter Kristus, Vendeltiden 550–750 och vikingatid 750–1100.

Tidsperioder inom yngre järnålder

Folkvandringstid

Folkvandringstid i Sverige avser åren 400–550 efter Kristus. Namnet kommer efter de folkvandringar, eller migrationer, som under denna tid präglade kontinenten. Många grupper av människor var i rörelse och hade kontakt med varandra och Rom via handel, diplomatiska förbindelser och inte minst krig och plundringar.

År 400 brukar räknas som början på perioden. Det var då det asiatiska nomadfolket hunnerna passerade floden Dnjepr i nuvarande Ukraina och Ryssland och började röra sig inåt Europa. Perioden har också kallats för ”Nordens guldålder” i och med alla de guldföremål som finns i Skandinavien från denna tid.

Halskrage i guld

Färjestadskragen

Finns att se på Historiska museet i utställningen Guldrummet

Vendeltid

Vendeltiden i Sverige avser åren 550–750 efter Kristus. Vendeltiden har fått sitt namn efter Vendels socken i Uppland, där det hittats flera praktfulla gravar från 500-talets slut och framåt. Flera av de döda hade gravlagts i båtar med bland annat kärl för mat och dryck, spel, dyrbara vapen och rustningar, samt hästar och hundar. Liknande båtgravfält finns på flera ställen, bland annat i Valsgärde strax utanför Gamla Uppsala och Tuna i Badelunda utanför Västerås.

Tre vendelhjälmar i järn

Vendelhjälmar

Finns att se på Historiska museet i utställningen Forntider 1

Vikingatid

År 793 anföll en skandinavisk sjöflotta klostret Lindisfarne på Englands östkust och plundrade det. Attacken följdes av många liknande räder runt hela kontinenten, som tillsammans med regelrätta kolonisationsförsök och helt fredsamma handelsresor brukar kallas vikingatåg. Traditionellt brukar händelsen få markera början av den period inom skandinavisk järnålder som kallas vikingatid.

Arkeologer vill hellre datera perioden till 750–1100 med stöd i föremålen som hittas. De allra flesta människor i Skandinavien under vikingatiden var dock inte vikingar, varken plundrare eller handelsmän, utan bönder eller ofria människor som arbetade på gårdar.

Du kanske även är intresserad av

Så här jobbar vi med kunskap på Historiska museet

Historiska museet är en del av Statens historiska museer som är en statlig museimyndighet. På myndigheten arbetar sakkunniga på olika ämnen, som exempelvis historia, arkeologi, konservering, med mera. Texterna på webbplatsen är framtagna i samarbete mellan olika experter, pedagoger samt annan personal. Texterna är faktagranskade och har utgångspunkt i etablerad forskning. I vissa fall saknas skriftliga källor och de fysiska lämningarna är knapphändiga och tvetydiga, särskilt långt tillbaka i tiden. Då tolkas materialet av experterna. Tolkningarna är dock alltid baserade på forskning. Textsammanfattningar har skapats med hjälp av AI och har faktagranskats.

Om du har frågor kring den faktamässiga bakgrunden till våra texter kontakta webb@historiska.se