Världens största vikingatida skatt

Fredagen den 16 juli 1999 påträffades världens största skatt med vikingasilver. Skatten påträffades vid gården Spillings i Othem på nordöstra Gotland. Allt som allt innehöll fyndet cirka 76 kilo silver och brons.
  • Järnålder

    500 f.Kr. – 1100 e.Kr.

  • Vikingatid

    800 e.Kr. – 1100 e.Kr.

  • Medeltid

    1050 e.Kr. – 1520 e.Kr.

Bakgrunden till detta sensationella fynd är att TV 4 ville spela in ett nyhetsinslag om de så vanliga skattplundringarna på Gotland. Hösten 1998 hörde markägaren av sig för att han hade hittat mynt i åkern. Det var sedan tidigare känt att bronsföremål hittats på samma åker.

Under själva filmningen påträffades endast några bitar av smält brons. Men strax efter att tv-teamet lämnat platsen påträffades den första av vad som skulle visa sig vara tre skatter, två silver och en brons. Den sista skatten hittades vid en efterundersökning en vecka senare.

En enorm mängd silverringar av olika storlekar och typer liggandes på en sandbädd.
Spillingsskatten. Foto: Historiska museet/SHM (CC BY 4.0).

Drygt 76 kilo silver och brons

Förutom det sensationella i att tre fynd påträffas intill varandra, så är de häpnadsväckande stora. Den första skatten innehåller drygt 5 000 mynt, 178 armbyglar samt fingerringar, barrar, tenar och halsringar, och allt väger drygt 25 kilo. De flesta av mynten låg underst i skatten, i resterna av en liten träask.

Den andra silverskatten innehåller drygt 9 000 mynt och cirka 340 armringar, armbyglar samt en del andra föremål som fingerringar, barrar och tenar. Denna skatt väger runt 41 kilo. Detta kan jämföras med den tidigare största vikingatida silverskatten i Sverige: Burge-skatten från Lummelunda på Gotland. Den hittades 1967 och vägde 10,4 kilo. Det i sin tur kan man jämföra med en normalstor vikingatida silverskatt från Gotland som väger mellan två och tre hekto.

Mynt och smycken från hela den vikingatida världen

En stor del av mynten från Spillingsskatten är ännu inte genomgångna. De flesta av dem är av arabiska så kallade dirhemer, vilka är den vanligaste mynttypen i svenska vikingatida skattfynd. Det hitintills yngst daterade myntet är från 870 efter Kristus. Även ett bysantinskt mynt samt fyra så kallade Hedebymynt har påträffats.

Flera ringar samt ett avlångt silverbleck.
Spillingsskatten. Foto: Historiska museet/SHM (CC BY 4.0).

Också resten av silvret verkar ha stor spännvidd i sitt ursprung. Vissa typer av armbyglar är mycket ovanliga på Gotland och brukar ingå i silverskatter funna i Norge eller på de brittiska öarna.
Den tredje skatten är unik då dess innehåll endast består av bronsföremål som till stor del är sönderhuggna och delvis nedsmälta. Föremålsformerna är sådana som man brukar hänföra till de områden som idag är Finland, Estland, Lettland och Litauen. Allt detta låg i vad som skulle visa sig vara resterna av en träkista av gran vars lås av järn var synnerligen välbevarat.

Vid den arkeologiska undersökning som gjordes av området året efter att skattfynden hittades konstaterade man att skatterna har legat inuti ett hus från tidig vikingatid.

Skatter hittas och hotas

Gotland är sedan länge känt för sina många silverskatter från främst vikingatid. Den största delen av dessa skatter har påträffats genom jordbruksarbete, främst under 1800- och 1900-talen när man började odla upp mark som tidigare varit ängs- och hagmark. Senare forskning visar att många av fyndplatserna är en del av fornlämningsområden såsom boplatser och gravar som har odlats över. Fortfarande brukar det genom jordbruksarbete komma fram ett skattfynd per år.

Förutom jordbruket, som har kommit att använda allt större och tyngre maskiner vilka går ner djupare i jorden, är det största hotet mot dessa platser de olagliga användarna av metalldetektorer. Om nätterna plundras fornlämningar och sedan säljs föremålen utomlands. Även förändrade kemiska förhållanden på grund av konstgödning och annan miljöpåverkan anses påskynda nedbrytningen av metaller i jord.

Du kanske även är intresserad av

Så här jobbar vi med kunskap på Historiska museet

Historiska museet är en del av Statens historiska museer som är en statlig museimyndighet. På myndigheten arbetar sakkunniga på olika ämnen, som exempelvis historia, arkeologi, konservering, med mera. Texterna på webbplatsen är framtagna i samarbete mellan olika experter, pedagoger samt annan personal. Texterna är faktagranskade och har utgångspunkt i etablerad forskning. I vissa fall saknas skriftliga källor och de fysiska lämningarna är knapphändiga och tvetydiga, särskilt långt tillbaka i tiden. Då tolkas materialet av experterna. Tolkningarna är dock alltid baserade på forskning. Textsammanfattningar har skapats med hjälp av AI och har faktagranskats.

Om du har frågor kring den faktamässiga bakgrunden till våra texter kontakta webb@historiska.se