Ulf Gudmarssons grav

Vem var Ulf Gudmarsson?

Ulf Gudmarsson var en medeltida lagman. När han var 18 år gifte han sig med Birgitta Birgersdotter, även känd som Heliga Birgitta. Ulf och Birgitta fick åtta barn, och de hann även med ett par pilgrimsresor tillsammans. På väg hem från Santiago de Compostela blev Ulf sjuk. Han flyttade in hos cisterciensermunkarna i Alvastra, och bodde där de sista åren. Det var också där han dog och begravdes.

På graven lades en stenhäll med inskriptionen:

här ligger välbördig riddare herr Ulf Gudmarsson, lagman i Närke, fordom den saliga Birgittas make som dog i Herrens år 1344 den 12 februar

Enkel och stram grav

Gravstenen är enkel, och utöver den inhuggna inskriften har den ingen utsmyckning. Det är helt i linje med den enkelhet och stramhet som cistercienserna förespråkade i sina kyrkor. Birgitta följde detta i det kloster hon planerade.

Gravstenen kan inte ha varit gjord omedelbart efter Ulf Gudmarssons död, eftersom heliga Birgitta omtalas så att man förstår att hon är död men inte helgonförklarad ännu. Kanske är den huggen några år efter att Birgittas kvarlevor 1374 hade kommit tillbaka till Sverige.

Komplett kopia på Alvastra

Våren 2023 tillverkades en kopia av stenen i precis samma sorts kalksten som originalet är hugget av, från samma stenbrott, Borghamn vid Omberg. Man har huggit in en trogen kopia av inskriften. Originalet är i två delar och saknar ett hörn, men kopian är en komplett gravsten. Kopian av stenen ligger nu på platsen för graven i Alvstra kloster.

Skeletten från Ulf Gudmarssons grav

Sommaren 1930 gjorde man en arkeologisk undersökning av Ulf Gudmarssons gravkor, eller platsen för begravningen, i Alvastra kloster. Då tog man fram, under ledningen av Otto Frödin, rester av tre skelett. De delvis starkt fragmenterade skelettdelarna låg utan ordning tätt ihop, ursprungligen troligen nedlagda i en träkista. Efter utgrävningen fördes de mänskliga kvarlevor till Historiska museet i Stockholm och 1952 analyserades de av osteologen Nils-Gustav Gejvall.

Enligt analysen 1952 har de gravlagda varit en man, en kvinna och ett barn. Mannen – som alltså förmodas vara Ulf Gudmarsson – har varit cirka 50 år, 180 centimeter lång och kraftigt byggd. Hans kranium beskriver Gejvall på följande sätt:

Ganska robust byggt med tämligen grova ögonbrynsbågar och tydliga bevis för ett kraftigt uppdrivet område kring näsroten. Bakhuvudet skjuter kraftigt ut. Underkäken är robust med vinkelrätt uppstigande skänklar och försedd med två kraftiga hakknölar. Tänderna, av vilka 9 återstår, är små och uppvisar tandlossning samt ojämna slitytor

Kvinnan i graven har bedömts vara cirka 25–30 år gammal och 163 centimeter lång. Hennes kranium beskriver Gejvall som:

gracilare än mannens men med likadant kraftigt utskjutande bakhuvud. Till kraniet hörande över- och underkäkspartier uppvisar kraftiga men föga nerslitna tänder. Samtliga visdomständer har nyligen brutit fram men är ytterst obetydligt nerslitna

Barnet i graven var mellan 8 och 9 år gammalt. Kroppslängden har inte gått att avgöras. Det har antagits att två av Ulf Gudmarssons och Heliga Birgittas barn fick vila i samma grav som fadern.

Modern DNA-teknik och samtida analyser

År 2004 genomfördes ett DNA-analys på skeletten, för att kunna påvisa släktskap mellan de tre individerna i graven. Men tyvärr har analyserna inte givit pålitliga resultat.

När osteolog Elin Ahlin Sundman undersökte skeletten 2024 gjorde hon några observationer. Det mest påfallande med mannens skelett är att det är ovanligt stort och kraftigt. Jämför man de båda vuxna personerna i graven så är det en tydlig storleksskillnad. Mannens lårben var över en halvmeter långt, och utifrån det kan man beräkna att han var ungefär 187 centimeter lång. Medellängden för medeltida män var betydligt kortare, omkring 173 centimeter.

Diskrepansen mellan den tidigare uppmätta längden på 180 centimeter och den senare på 187 centimeter beror på ett nytt sätt att beräkna kroppslängd utifrån mått på skelettet. Det är mätt på samma ben, men en ny ekvation för att beräkna kroppslängden.

Ulf Gudmarsson var sjuk i flera år innan han avled, men de flesta sjukdomar syns inte på skelettet. Det manliga skelettet uppvisar inga spår av sjukliga förändringar, inte ens nötta leder, som annars var ganska vanligt bland medelålders personer vid den här tiden. Allt som allt pekar resultaten på att skelettet är från en man med en privilegierad livsstil: God tillgång på mat, och inte alltför mycket betungande kroppsarbete. Kanske var det Ulf Gudmarsson, kanske någon annan ur samhällets toppskikt.

Läs mer om skeletten på Statens historiska museers Samlingsblogg