Torshammarringar

Torshammarringar hittas dock inte bara i gravar, utan också på boplatser. Vi kan vara ganska säkra på att de på något sätt använts i den fornnordiska kulten. Vi vet bara inte riktigt hur. Kanske är de votivgåvor (tackgåvor) till en gud eller så har de något magiskt syfte. Enskilda Torshammare var under vikingatiden en symbol för guden Tors hammare Mjölner.

En Torshammare är en amulett i form av en hammare eller slägga. De användes under vikingatiden som en symbol som syftade på guden Tors egen hammare Mjölner. Namnet betyder troligen ”krossaren”.

Tor var ju på ständig jakt efter sina fiender jättarna, vilka fick känna på hammarens krossande kraft. Som symbol har hammaren troligen efterträtt en äldre tids åsk- och blixtsymbol, nämligen yxan. Bland bronsålderns hällristningar förekommer bägge symbolerna, både i kultiska sammanhang och i händerna på gudar.

Tor var åskans gud. I det svenska ordet tordön, som betyder åska eller åskmuller, ingår gudens namn som första led. Åskguden har också varit en fruktbarhetsgud, då han lät regnet falla över marken. I östra Sverige är ortnamnet Torsåker mycket spritt. Sammansättningen med -åker vittnar om att Tor dyrkats som herre över åkerns växt och gröda.

I livets viktiga skeden vände sig människor till Tor. Han var garant för äktenskapet och beskyddare av de döda. Ibland finns hammartecknet på runstenar från 1000-talet, när kristendomen började tränga in i det vi nu kallar Sverige. Hammaren ställdes då i kontrast till den nya symbolen som var det kristna korset.

Torshammarringen från Viby Gård i Sollentuna

År 1989 planerades ett bostadsbygge på Viby gård i Sollentuna. En arkeologisk undersökning gjordes och visade på en bosättning på platsen i alla fall från 600-talet efter Kristus och fram till nutid. Bland fynden finns en Torshammarring, som dateras till 800–900-talet.

Halsringen har en diameter på 12,5 centimeter och tre korta partier av ringen är torderade, alltså vridna för att få ett spiralräfflat mönster. Ringens båda slutändar är rullade, så att den går att knäppa ihop. På ringen hänger en liten Torshammare.

Ringen låg i ett jordlager som även innehöll hästskosömmar, knivblad, ett bryne av skiffer samt keramik. Typiska fynd för boplatser. På gravfältet alldeles intill hittades också Torshammarringar. Dessa var dock mycket mer fragmentariska och inte i samma fina skick som denna från boplatsen.

De flesta kommer från skattfynd och några också från gravar. De är spridda över södra och mellersta Skandinavien och på Island. Det finns också något enstaka fynd i Polen och England. Torshammarringar liknande den från Viby gård har också hittats i gravar bland annat i Gnezdovo i Ryssland.