Smycken från bronsåldern

Halskragen var ett av de smycken en kvinna kunde bära under bronsåldern. De kunde vara dekorerade med spiraler, ett motiv som också fanns i den grekiska världen och i Centraleuropa under samma tid. En speciell undertyp av särskilt praktfulla halskragar kallas för Stockhultstypen.

Namnet kommer från en halskrage som hittades vid Stockhult i Loshult socken, nordöstra Skåne. Halskragen ingick i ett stort fynd med två små mansstatyetter, smycken och vapen. Graven kan dateras till 1500–1300 före Kristus.

En gång glänste halskragarna nästan som guld. Idag är de grönaktiga. Det beror på att brons ändrar färg när det blir äldre och kommer i kontakt med luft, jord och vatten. Brons ärgar och blir grönt, precis som koppar.

Praktfulla bronshalsringar

En annan form av halssmycken från bronsåldern bestod av ringar. Det är ett ihåligt rör med imiterad vridning, stora ovala ändplattor som avslutas i en låsanordning av stora spiraler. På ändplattorna finns dekor av skepp, böljande vågor och stora kultyxor.

Halsringar brukar sägas ha använts av kvinnor under bronsåldern, men det finns även små mansstatyetter som bär halsringar och det finns enstaka mansgravar med halsringar. Vanligtvis förekommer inte halsringar i gravar utan som skattfynd/depåfynd.

Tutulus

På bronsåldern fanns små bronsstrutar som kallas ”tutulus”, en spetsig, konisk bälteprydnad av brons. På baksidan fanns vanligen en tvärstång för att kunna sätta fast den på en rem kring midjan på en kvinnodräkt.

Denna tutulus hittades vid Ekudden i Turinge, Södermanland. De har ingått i en rik utrustning till en kvinnodräkt med armringar och många små bronsrör som prytt snörena i en snörkjol. Dräktillbehören har hittats i ett stort depåfynd från en våtmark tillsammans med yxor, mejslar, spjut och skäror. Fyndet kan dateras till 1400–1100 före Kristus.