Romarrikets inflytande

Till Skandinavien kom mängder av romerska importföremål, framför allt pärlor samt dryckeskärl i brons och glas. Det var inte bara fysiska föremål som transporterades över den romerska gränsen, den så kallade limes.

Även idéer och föreställningar letade sig ut från det romerska imperiet. Ett exempel på detta är att man här i Skandinavien använde sig av ett romerskt viktsystem när man vägde upp till exempel guld. Det var baserat på det romerska pundet och har använts under såväl romersk järnålder (0–400 efter Kristus) som folkvandringstid (400–550 efter Kristus).

Bälte med romerskt formspråk

Även på andra plan kan man spåra romerskt inflytande. En typ av remändebeslag uppträder under år 100 efter Kristus. Beslagen har varit fastsatta på bältets avslutning. De är av brons och har ofta en utdragen form som avslutas med ett kraftigt profilerat parti som har hängt nedåt. Den övre delen har varit fäst i läderbältet med hjälp av en nit. Beslaget på bilden kommer från Gärdslösa på Öland.

För att kunna tillverka en profilering måste man ha tillgång till en svarv. Kanske lärde man sig svarvarkonsten från Romarriket.

Det är i det profilerade partiet som vi kan spåra det romerska inflytandet. Den här typen av profilering var vanlig inom det romerska riket, till exempel på hankarna till romerska bronskärl.

Vissa romerska bronskärl som hittats i Skandinavien har en sådan profilering, exempelvis den så kallade situlan från Isberga i Heda socken, Östergötland (förvärvsnummer 26336). Tittar man noga på hankens avslutning hittar man nästan samma form som på remändebeslagen.

För att kunna tillverka en profilering som den här måste man ha haft tillgång till en svarv. Annars vore det i det närmaste omöjligt att tillverka den. Även detta är möjligen något som man lärt sig från romerskt område.

Vi vet inte varför man valde att kopiera designen från ett kärl och överföra den till ett helt annat föremål. Men det är intressant att de skickliga hantverkare som var verksamma till exempel i Östergötland och på Öland under romersk järnålder kunde ta till sig intryck och sedan omsmälta dem till nya föremål. De visar att de inte slaviskt kopierade det främmande utan snarare tog intryck av nya former och material för att skapa något eget och självständigt.

Detta fenomen kan vi se även inom andra områden under samma tid. Nyheterna skulle inte bara inspirera, de skulle tillämpas på föremål man själv hade användning för.

Därför omvandlades en hank från ett romerskt bronskärl till ett beslag på ett bälte som bars av några generationer kvinnor under slutet av första och början av andra århundradet efter Kristus. Sedan föll det ur modet och nya former uppträdde. Former med helt andra bakgrunder.