Riddare på medeltiden

Redan på vikingatiden fanns det rika bönder och ledare i byarna med makt. Med tiden blev de en speciell grupp i samhället som kallades “frälse”, eller adeln. De hade fler rättigheter än vanliga människor. Gruppen som jobbade nära kungen, kallades hirden. De fick också fördelar, i utbyte behövde de hjälpa kungen i krig med hästar och soldater.

Den största fördelen som adeln hade var att de slapp betala skatt till kungen. De fick också ta emot böter från bönderna som bodde och arbetade på deras mark. Men om en adelsman inte kunde visa att han hade en häst och en soldat som kunde hjälpa kungen i krig, kunde han förlora sina fördelar.

Medeltida riddarrustning

En riddares rustning var avancerad för sin tid. I början hade de mest ringbrynja, ett tätt vävt nät av metallringar av järn eller stål. Sedan började man använda plåtar av hårt stål som skyddade ännu bättre. På 1400-talet fanns det rustningar som täckte hela kroppen och passade perfekt för varje riddare.

Riddare använde många olika vapen i strid: svärd, lansar, stridsklubbor och hammare, som var bra mot rustningar. Riddare hade också sköldar som skydd och för att stöta bort fiender. Stigbyglar användes i hästridning och det finns flera bevarade i Historiska museets samlingar.

Aranäshjälmen

När ruinerna av borgen Arnäs grävdes ut 1916 hittades den sällsynta hjälm som i dag kallas ”Aranäshjälmen”. Hjälmen har burits av en medeltida krigare. Den är av järn och skadad av rost och eld. Trots det är hjälmen av stort intresse som en av de få välbevarade hjälmar från 1200-talet som finns i Europa.

Utforska Aranäshjälmen i 3D