Reformationen och Gustav Vasa

Reformationen började i Tyskland 1517 när munken och teologiprofessorn Martin Luther offentliggjorde 95 teser mot den katolska avlatshandeln. Luther kritiserade kyrkans korruption och hävdade att frälsning inte kunde köpas, utan endast nås genom tro allena. Han betonade Bibelns centrala roll och menade att varje människa själv borde kunna läsa och tolka den.

Luthers idéer spreds snabbt och mötte både stöd och motstånd. På vissa håll, som i delar av Tyskland och Skandinavien, vann de gehör bland furstar och kungar som såg möjligheten att frigöra sig från påvens makt och ta kontroll över kyrkans rikedomar. På andra håll, som i Spanien och Italien, slog motreformationen tillbaka med kraft för att försvara katolska traditioner.

Reformationen gav också upphov till andra protestantiska rörelser, såsom kalvinismen i Schweiz och presbyterianismen i Skottland. Den religiösa splittringen i Europa ledde till konflikter och krig, exempelvis det trettioåriga kriget (1618–1648), som hade djupa politiska och sociala konsekvenser.

Reformationen i Sverige

I Sverige inleddes reformationen i samband med att Gustav Vasa blev kung 1523. Han behövde stärka sin ställning efter befrielsekriget mot Danmark och såg kyrkans enorma rikedomar som ett sätt att finansiera sin maktutövning. Samtidigt fanns redan tankar om reform inom landet, bland annat genom Olaus Petri, en präst som studerat för Luther i Wittenberg.

Vid riksdagen i Västerås 1527 beslutade Gustav Vasa att kyrkans egendomar skulle överföras till kronan samt att kungen skulle få kontroll över kyrkans administration och att predikan skulle hållas på svenska.

Olaus Petri och hans bror Laurentius Petri var ledande gestalter i den svenska reformationen. Laurentius blev Sveriges första lutherske ärkebiskop 1531. De båda verkade för att föra ut lutherska idéer till folket genom predikan. De översatte även katekesen och Nya testamentet till svenska. År 1541 publicerades den fullständiga svenska Bibeln, Gustav Vasas bibel.

Trots detta skedde förändringarna gradvis. Många katolska inslag fanns kvar under lång tid, och det dröjde innan Sverige blev helt protestantiskt. Men under Gustav Vasas söner, särskilt under Johan III:s son Sigismund och sedan under Karl IX, skärptes kontrollen och lutherdomen blev tydligt förankrad som Sveriges statliga religion.

Reformationens följder

Efter reformationen blev Sverige ett protestantiskt land med en luthersk kyrka. Kungen blev kyrkans högsta ledare. Reformationen innebar att kungamakten stärktes på kyrkans bekostnad. Den svenska kyrkan blev ett statligt verktyg, där prästerna var underställda kungens makt.

Samtidigt ökade folkets tillgång till religiösa texter och kunskap. Läsning och undervisning i kristendom blev därför centrala delar i det nya religiösa livet. Tanken var att alla skulle kunna läsa Bibeln själva, vilket gjorde att läskunnigheten i Sverige ökade.

Den svenska reformationen var alltså både en religiös och politisk process, där lutherska idéer blandades med Gustav Vasas behov av makt. Resultatet blev ett enhetligt kungarike med en statskyrka som skulle prägla Sverige i århundraden framöver.

Bönebok som tillhört Gustav Vasas barn  

På Själagårdsgatan 13 i Stockholm låg under 1500-talet det kungliga boktryckeriet. Där trycktes år 1559 en liten bönbok för enskilt bruk, med böner för olika tillfällen. Bönerna är till stora delar hämtade från något äldre bönböcker möjligen utgivna av Laurentius Petri, den förste icke-katolske ärkebiskopen i Sverige efter reformationen.  

Bönboken har ägts av Malin Sture, systerdotter till Gustav Vasas drottning Margareta Leijonhufvud och därmed kusin till Erik XIV, Johan III och Karl IX. Malin föddes 1539, och var alltså 20 år då boken trycktes. På bokens omslag finns sturarnas släktvapen, och kan ha varit i familjens ägo från början. 

Bönboken har använts som en slags minnesbok, där flera av Gustav Vasas barn och några av Malins syskon skrivit tänkespråk och sina signaturer. I bokens inledande kalender har Malin själv skrivit vid den 10 juli att detta var det datum då hon såg sin bror Nils för sista gången. Nils dödades av Erik XIV 1567 i det som ofta brukar kallas Sturemorden, då även Malins far Svante och andre bror Erik dödades.