Oden – gudarnas ledare
Järnålder
500 f.Kr. – 1100 e.Kr.
Vikingatid
800 e.Kr. – 1100 e.Kr.
Medeltid
1050 e.Kr. – 1520 e.Kr.
Oden har flera djur till sin hjälp. Hans två korpar, Hugin och Munin (minne och vilja/tanke) flyger över världen och rapporterar vad de sett. Sleipner, den åttbenta hästen, kan springa genom alla världar. Gere och Freke är Odens vargar.
Oden kunde byta skepnad och färdas genom världarna som djur eller annan gestalt. Han kunde lämna sin kropp och resa som en fågel, fisk, orm eller fyrfota djur för att samla kunskap.


Bildsten
Bildsten från Tängelgårda, Gotland. Stenen är uppdelad i fyra fält som berättar fyra delar av en historia. Fånggården, Tängelgårda, Lärbro socken, Gotland.
Den enögde gud som offrade sitt öga
Sittande i sitt högsäte Hlidskjalf tillsammans med Frigg, i hemmet Valhall, såg Oden ut över hela världen. Men han ville veta allt och få vishet och kunskap om dolda ting. En önskan som drev honom att offra sig själv.
Sitt öga offrade han i Mimers brunn och han kastade sig på sitt spjut Gungner i ett slags symboliskt, rituellt självmord. Därefter hängde han sig i världsträdet Yggdrasil under nio nätter och nio dagar, för att få kunskap om andra världar och kunna förstå runorna.
Under sina offerhandlingar såg han syner och fick hemlig visdom. Den magiska kunskap som han fick gjorde att han kunde bota sjuka, stilla stormar, vända vapen mot fienden, göra kvinnor kärlekskranka och oskadliggöra farliga trollkvinnor. Ofta bara genom en blick.

Statyett
Gjuten mansfigur av brons med uppåtsvängda mustascher och spetsigt pipskägg. Han bär en toppig huvudbonad, möjligen en hjälm. Han har en knälång rock och ett bälte runt midjan. Höger arm är vinklad mot midjan, den vänstra är, till följd av en senare skada, avbruten i axelhöjd. Fötterna har varsitt nithål vilket tyder på att statyetten varit monterad på ett underlag. Vissa anser att gestalten avsiktligt har avbildats med ena ögat deformerat och skadat. Därmed skulle figuren föreställa asaguden Oden, som pantsatte ett öga för att få dricka ur jätten Mimers brunn. Syftet var att uppnå den högsta visheten samt förmågan att se allt som föregår i världen. Andra anser att "skadan" uppkommit oavsiktligt vid gjutningen och att det inte alls är säkert att det är Oden som avbildats. Bronsfiguren kallas ändå sedan länge för "Oden från Lindby". Lösfynd i grustag vid Lindby, Svenstorp socken, Skåne.
Finns att se på Historiska museet i utställningen Guldrummet
Odens betydelse i nordisk mytologi
Oden är en komplex och mäktig gud som symboliserar både visdom och makt i nordisk mytologi. Hans uppoffringar för kunskap och hans förmåga att röra sig mellan världar visar hur viktig han är för asarnas värld. Trots sin mörka och mystiska sida är han också en karismatisk ledare som styr med både styrka och magi.

Ryttarmask
Romersk ansiktsmask till ryttarspel eller militärparader. Masken är troligtvis driven eller delvis gjuten. Masken består av ett människoansikte i naturlig storlek med ett svallande hår med lockar.
Fakta om Oden
- Namn: Oden (även stavat Odin)
- Föräldrar: Borr (pappa) och Bestla (mamma)
- Syskon: Vile och Ve (bröder)
- Maka: Frigg
- Barn: Balder och Tor
- Egenskaper: Vis, mäktig, gåtfull, offervillig, härskare
- Symbolik: Visdom, krig, död, poesi, magi, runor
- Hemvist: Valhall i Asgård














