Nyårsdagen och nyårstraditioner
Vikingatid
800 e.Kr. – 1100 e.Kr.
Medeltid
1050 e.Kr. – 1520 e.Kr.
Nyare tid
1520 e.Kr. – 2025 e.Kr.
Nyårstraditioner innan medeltiden
Nyårsnatten har långt tillbaka i folktron ansetts ha en magisk kraft. Folk spådde framtiden genom att stöpa bly eller gå ”årsgång”, att vandra runt flera kyrkor och spå efter vad de såg eller hörde.
Nyårsdagen under medeltiden
Under medeltiden firade man Nyårsdagen på grund av Jesus omskärelse som skedde enligt judisk tradition åtta dagar efter födseln. Enligt judisk tradition sker namngivning av pojkar vid omskärelsen.
Jesus omskärelse
Altarskåp från Österåker, Uppland.
Finns att se på Historiska museet i utställningen Medeltida konst
Dyrt att arbeta på helgdagen
Den som under medeltiden arbetade på nyårsdagen, som också var åttondedag jul, fick enligt biskop Brynolfs stadga från 1281 (Västergötland) böta till biskopen ”åtta örtugar av det mynt som då är gångbart”. Detta gällde också trettondagen.
Dagens nyårstraditioner
Som då är nyårsafton och nyårsdagen idag lediga dagar i Sverige. Nyårsafton firas sedan sent 1900-tal ofta uppklätt med hummer och champagne eller annan festmat. Fyrverkerier används världen över. Från början trodde man att de kunde jaga bort onda krafter inför det nya året. På landsbygden i Sverige brukade man gå ut och skjuta ett skott åt varje håll för att skydda sig. Nyårslöften är en ganska ny tradition i Sverige. Ordet började användas i slutet av 1800-talet, men idén kommer troligen från USA.
Källor
