Medeltidens konst: Altarskåp

Altaret - från avskalat till utsmyckat

Under den första kristna tiden hade altaret i svenska kyrkor inga dekorationer alls. Det var bara de heliga böckerna och nattvardskärlen som fick ligga framme. Efter gudstjänsten ställde man in ljusstakar och kors i en nisch i väggen. Inte förrän omkring år 1 000 började man dekorera altaret. Altarets framsida började då få en utsmyckning med figurer i sten, trä eller metall. Skivan på ovansidan kunde vara av något stenmaterial, till exempel fint putsad kalksten.

Reliker

I en liten fördjupning i altarets stenskiva var det vanligt att man förvarade reliker. Reliker var heliga föremål som kunde bestå av till exempel ben från helgon. Varje kyrka måste äga åtminstone en relik. Förvaringen av relikerna utvecklades efter hand till dyrbara relikskrin som stod ovanpå altaret.

Under gotisk tid tillkommer det så kallade retablet. Det var en skärm, som stod längst bak på altare. Den delades in i två eller flera avdelningar och dekorerades med målningar eller skulpturer. Utvecklingen fortsatte mot större och alltmer dekorerade altarskåp. Det tillkom flyglar eller dörrar som kunde var öppna eller stängda allt efter behov. Inuti skåpet fanns skulpturer, och målningar på dörrarna. 

Var tillverkades altarskåpen?

De äldsta bevarade altarskåpen i svenska kyrkor är från 1200- och 1300-talen. Sannolikt tillverkades de i stor utsträckning i Sverige, men de importerades även från kontinenten. Under hela 1400-talet och 1500-talets första decennier kom det många altarskåp från Nordtyskland, inte minst från Lübeck, som var berömt för sina högklassiga altarskåp.

Under 1480-talet och fram till och med 1520-talet började man också beställa skåp från Flandern (nuvarande Belgien och Holland). Altarskåpen härifrån var stora i formatet med skickligt utfört trädsnideriarbete i stark förgyllning. De hade också tydliga och spännande berättelser, vilket gjorde dem än mer eftertraktade. Det ska dock påpekas att vid sidan av den kontinentala importen pågick hela tiden en inhemsk produktion, även om den var påverkad av de nordtyska arbetena.

Vem beställde altarskåpen?

Altarskåpen var mycket dyra och de krävde mäktiga och rika donatorer. Det var bara samhällets allra översta skikt som hade råd med sådana gåvor. Givarna kunde se till att omvärlden fick reda på deras generositet. Cordt Rogge, biskop i Strängnäs, beställde sin vapensköld på de två skåp han skänkte till Strängnäs domkyrka. Sten Sture den yngre beställde själv i full utrustning och med en text som säger ”Oh Guds Moder, kom ihåg mig”.

Varför skänkte man en sådan gåva till kyrkan? Det var främst som en själagåva, det vill säga en gåva för sin själs frälsning eller för någon nära anförvants. Och fick man inte själens frälsning direkt, så kanske man åtminstone slapp 10 000 år i skärselden. Anna Trolle donerade exempelvis ett praktfullt altarskåp till minnet av sin make Nils Bosson Grip, som mördades 1522. Hon skänkte det till sockenkyrkan som släkten hade nära anknytning till.

Men det var inte bara själens välbefinnande man tänkte på. Det var också ett sätt att visa sin makt och rikedom.

Altarskåpens bilder

Altarskåpets bilder förmedlade bibelns historier för medeltidens människor. Vanliga historier är den så kallade passionshistorien, om Jesus lidande och död, samt berättelser om Marias liv. Apostlar och helgon har också en framträdande plats i altarskåpen.

På ett altarskåp kan man, när det är öppet, se scener ur Jesus lidandes historia. Scenerna skulle framkalla känslor under mässor och kunde sedan stängas bakom dörrar. Dörrarna hade inte bara en religiös utan även en praktisk betydelse. De skulle nämligen skydda den dyrbara förgyllningen och målningarna mot yttre skador och påverkan.

När skåpet är stängt ser man istället målningar med berättelser från gamla testamentet, som enligt den medeltida teologin leder in mot vad som senare händer i nya testamentet. På en målning låter Gud manna falla ned från himlen på Israels barn i öknen, vilket ska tolkas som en symbol för nattvarden. Likaså när Moses slår vatten ur klippan. Målningen när Moses satte upp kopparormen på en stång pekar framåt mot korsfästelsen av Jesus.

Bilder från Jesus liv

Under medeltiden var bildens innehåll viktigare än formen. Många altarskåp har en berättande historia, som gör att man kan dela in skåpen i olika grupper. Tre olika grupper av bildmotiv är vanliga.

• Jesus lidande och död; passionshistorien: Skåpen kallas därför passionsskåp. Detta var ett lämpligt motiv för prästen att ta upp under påsken.
• Jesus barndom och Julevangeliet: från Maria bebådelse och fram till dopet.
• Marias liv, som även innehåller beskrivningen av den Heliga släkten: Dessa skåp kallas för Mariaskåp.

Mariakult – om Jungfru Maria

Under senmedeltiden uppstod en stark kult kring Marias person. Istället för att närma sig Gud vände man sig till Maria. Hon hade ju själv varit människa och stod därför människorna närmare än den något mer abstrakte Gud Fader. På skåpens flygelmålningar var det vanligt med bilder från gamla testamentet som förebådar händelserna i nya testamentet.

Utforska mer fakta om Mariaskåpet från Husby i museets föremålsdatabas.

Helgon

Andra figurer förekommer också, till exempel helgon, apostlar, kyrkofäder och martyrer. Helgonen var mycket viktiga inom kristendomen. Dels var de en länk till Gud och dels utförde de olika mirakel bland människorna. Miraklens religiösa betydelse i medeltidskyrkan var enorm. Viktigast bland de nordiska helgonen var Birgitta och hon finns i många altarskåp. Men även flera ”mindre” svenska helgon finns representerade, till exempel Erik den helige, Sankt Eskil, Sankt Sigfrid samt Helena (även kallad Elin) av Skövde.