Medeltida textil: granatäpplemönster
Vikingatid
800 e.Kr. – 1100 e.Kr.
Medeltid
1050 e.Kr. – 1520 e.Kr.
Nyare tid
1520 e.Kr. – 2025 e.Kr.
Mönstret användes främst på tyger av olika slag. Det kunde få en vävd form i till exempel siden eller sammet men det kunde också tryckas på tyg. Tyger användes i kyrkliga kläder, i vardagliga dräkter, samt i inredningar. Mönstret användes ofta under senmedeltiden, som var sista hälften av 1400-talet och en bit in på 1500-talet. Vad mönstret kallades på medeltiden vet vi inte; namnet granatäpplemönster uppkom i Tyskland på 1800-talet.
Exempel på detaljer från korkåpor från kyrkorna i Uppsala-Näs, Hässelby och Ösmo. Foto: Ola Myrin, Gabriel Hildebrand, Historiska museet/SHM (CC BY 4.0)
På målningar och altarskåp från medeltiden är människorna på bilderna ofta klädda i granatäpplemönstrade tyger. Draperier och målade ytor i bakgrunden har också ofta dekorerats med mönstret.
Plagg i Historiska museets samlingar
Ett exempel i Historiska museets samlingar är en mässhake, eller överplagg som prästen bär över alban och stolan vid nattvardsfirande. Den är skapad i silkesammet under 1400-talet och kommer från Hölö kyrka, Södermanland.
Mässhake från Hölö kyrka
Ett annat exempel i Historiska museets samlingar är en korkåpa från Ösmo kyrka, Södermanland. En korkåpa är ett speciellt klädesplagg som används i kyrkan vid viktiga gudstjänster. Den är ofta gjord av lyxiga tyger som sammet eller siden och täckt med vackra broderier. Korkåpan har en halvcirkelform och man knäpper den framtill med stora och dyrbara spännen. Exemplet i samlingarna är skapad i sidendamast under 1400-talet.
Korkåpa från Ösmo kyrka
Grön korkåpa av sidendamast med mönster av granatäpple. Tillverkad i Italien. Längs framkanten broderade helgonfigurer: S:t Petrus, S:t Paulus, S:t Johannes, S:t Bartolomeus, S:t Andreas och S:t Matteus.
Populärt under renässansen
Mönsterformen har sina rötter i Kina. Lotusblomman och dess blad finns i kinesiska tyger. Granatäpplet kan symbolisera olika saker beroende på kultur och tradition, exempelvis fruktsamhet och odödlighet.
Mönstret är uppbyggt av bladliknande spetsovaler. I mitten av dessa finns det oftast ett granatäpple men som kunde varieras med en pinjekotte, en tistelblomma eller en ananasliknade frukt. Spetsovalens utseende kan variera alltifrån tunna linjer till kraftiga grenrankor med eller utan blad, blommor eller frukter i.
Trots att mönster är mycket vanligt, både i det bevarade materialet och i avbildad form, går det sällan att hitta två granatäpplemönster som är exakt lika.
Mönstret är varierat, det kan vara sprött och sirligt utformat eller ytterst kraftfullt, och allt däremellan. Mönsterrapporterna kunde vara små eller uppgå till hela två meter innan det vände och tog ny sats.
Mönstret ebbar inte ut i och med att medeltiden tar slut. Under renässansen är det fortfarande mycket populärt och mönstrets grundform anpassas till den tidens stilideal.
