Medeltida helgon: Anna

Helgon hade en mycket viktig roll i medeltidens Sverige. De var förebilder för människorna och hjälpte till att förmedla bönerna från människorna till Gud. Denna funktion har helgonen fortfarande inom den katolska kyrkan. Motiv med Anna blev under senmedeltiden ett vanligt motiv i altarskåp, samt på textilier, kyrkliga föremål och på vardagsföremål. 

Annas liv

Det står ingenting i bibeln om Anna, men det finns en legend om dom redan på 100-talet, i en icke-skriftlig källa som kallas Jakobs protoevangelium. Enligt det föddes Anna i Betlehem och bodde senare i Nasaret tillsammans med sin man Joakim. De var rika och troende, men Anna var ledsen för att hon inte kunde få barn. Hon bad till Gud och lovade att om hon fick ett barn, skulle hon låta det tjäna Gud. En ängel visade sig och sa att hon skulle få en speciell dotter – Maria. När Maria var tre år gammal tog Anna och Joakim henne till templet i Jerusalem för att hon skulle växa upp där och lära sig om Gud.  

Annas berättelse är väldigt lik berättelsen i Gamla testamentet om den ofruktsamma Hanna och hennes befruktning av profeten Samuel.

Hur avbildas Sankta Anna?

Det medeltida sättet att avbilda Sankta Anna är att hon sitter eller står, och på armen har hon en liten Maria, som i sin tur bär det lilla Jesusbarnet. Det motivet brukar kallas ”Anna själv-tredje” och är en skildring av tre generationer ur samma familj i samma motiv. Anna brukar framställas som en gift kvinna, med hår och haka täckt, medan jungfru Maria som en jungfru kan visa håret utan huvudlin.

Det finns en skulptur av Anna i ett så kallat helgonskåp i Historiska museets samlingar. Skåpet är från 1400-talets början, och kommer från Västra Eds kyrka i Småland. Skåpet har tillverkats i Lübeck, i dagens Tyskland, som under medeltiden var Sveriges närmaste konstmetropol.

Framemot 1500 brukar motivet visas på ett ”modernare” sätt där mor, dotter och barnbarn är i samma skala. Ett sådant exempel finns i ett annat altarskåp i museets samlingar. Detta altarskåp från Hägerstads kyrka i Östergötland är tillverkat i Nordtyskland vid 1400-talets slut. Anna sitter bredvid Maria med Jesus i knät, med fyra män bakom.

Bakom Maria står hennes make Josef och bakom Anna står hennes tre olika makar: Joakim, som är Marias pappa, och Kleofas och Salome. De två sistnämnda är papporna till Marias systrar Maria Kleofas och Maria Salome. Dessa finns inte med i Bibeln, utan de omnämns i den apokryfa skriften Jakobs protoevangelium och i Legenda Aurea, en medeltida samling av helgonlegender.  

Den här typen av framställning kallas ”Den heliga släkten”. Hur många familjemedlemmar som finns med varierar och i vissa framställningar finns ganska många fler personer i släkten med, som Marias systrar och deras familjer.  

Ett annat exempel på detta är ett broderad kors från senmedeltiden, från Hille kyrka i Gästrikland. På bilden avbildas Maria Kleofas och Maria Salome med varsitt barn i famnen. Fem av Jesus kusiner blev som vuxna hans lärjungar.

Ett exempel på en framställning med väldigt många familjemedlemmar är den som visas på Fogdöbonaden, ett twistsömsbroderi från 1400-talet som troligen är tillverkat i Vårfruberga kloster nära Strängnäs. 

I ett altarskåp från runt 1500 från Sånga kyrka i Ångermanland finns Anna, Maria och Jesus omgivna av helgonen Sankt Bernhard och Sankt Benedikt. Helgonen är målade på insidan av skåpets dörrar; på utsidorna finns scener ur Marias barndomshistoria. 

När en konservator jobbade med skåpet 1942 hittades något i skåpets sockel eller list. Det var ett pilgrimsmärke av bly från Trondheim, föreställande Sankt Olof. Kanske hade det stuckits in och lämnats där som votivgåva av någon som sökte Sankta Annas hjälp. 

Den heliga Anna, Marias mor, firades under medeltiden den 9 december, och den dagen är fortfarande Annas namnsdag.