Män under vikingatid

I vikingatidens gravar som tillhör män hittas vapen, jaktsaker och utrustning för häst och ryttare. Dessa symboler visar på ett mansideal där strid, jakt och att kunna visa upp sig på hästryggen var viktigt.
  • Järnålder

    500 f.Kr. – 1100 e.Kr.

  • Vikingatid

    800 e.Kr. – 1100 e.Kr.

  • Medeltid

    1050 e.Kr. – 1520 e.Kr.

Fast egentligen är det bara i en mindre andel av mansgravarna som man verkligen hittat sådana föremål. De flesta män bar sällan eller aldrig vapen, ägde ingen häst och reste inte med krigsskepp. Aristokratiska män kunde begravas i pampiga ceremonier, precis som välbärgade kvinnor. En del män levde som tränade krigare i någon aristokrats följe. Men att bo på gården och sköta jorden och djuren var det vanliga för vikingatida män och kvinnor.

Eldstålsbeslag eller fäste av brons

Eldstålsbeslag

Eldstålsbeslag eller fäste av brons, rikt dekorerat i Borre-stil. Okänd fyndort, Grötlingbo socken, Gotland.

Finns att se på Historiska museet i utställningen Vikingarnas världDu hittar föremålet i monter 35, Vikingarnas värld Monter 35

Strikta sociala roller

Isländska sagor från medeltiden berättar om en strikt könsbaserad fördelning av sociala roller och vardagens sysslor på gården. Männen skulle plöja åkrarna. De skulle föra familjens talan på tinget, som var den lokala lagförsamlingen av bygdens fria män. Män skulle sköta om tvister, handel och stridigheter. Isländsk lag förbjöd kvinnor att bära manskläder och tvärtom.

Verkligheten var säkert mera komplicerad. Att det fanns könsnormer och att de var viktiga kan bland annat de olika typerna av föremål i gravarna för män och kvinnor visa. Men vem som gjorde vad och bestämde om vad varierade säkert från gård till gård och från bygd till bygd.

Mannen från Sollerön

Den man som hade de sociala och ekonomiska möjligheterna kunde bära en vapenutrustning, syssla med jakt för nöjets och statusens skull och visa upp sig på hästryggen med blänkande seldon. Ett exempel på en sådan man är grav 2 från Bengtsarvet på Sollerön i Dalarna. 

Sollerömannen hade vapen: svärd, spjut och yxa. I graven fanns också pilspetsar för jakt, och hästutrustning, till exempel en ryktskrapa och delar av ett betsel.

Ett tveeggat järnsvärd

Svärd

Tveeggat svärd av järn med blodränna och rikt silvertauscherat över- och underhjalt och svärdsknapp. Gravfynd från Bengtsarvet, Sollerö socken, Dalarna.

Finns att se på Historiska museet i utställningen Vikingarnas världDu hittar föremålet i monter 85, Vikingarnas värld Monter 85

Sammanfattning

Under vikingatiden visar mansgravarna ofta vapen, jaktsaker och hästutrustning som tecken på idealet om strid, jakt och framträdande på hästryggen. I verkligheten levde de flesta män som jordbrukare och familjeförsörjare, medan endast aristokratiska män kunde delta i krigs- och jaktaktiviteter, som exemplifieras av Sollerömannen med svärd, spjut, jaktredskap och hästutrustning i sin grav.

Du kanske även är intresserad av

Så här jobbar vi med kunskap på Historiska museet

Historiska museet är en del av Statens historiska museer som är en statlig museimyndighet. På myndigheten arbetar sakkunniga på olika ämnen, som exempelvis historia, arkeologi, konservering, med mera. Texterna på webbplatsen är framtagna i samarbete mellan olika experter, pedagoger samt annan personal. Texterna är faktagranskade och har utgångspunkt i etablerad forskning. I vissa fall saknas skriftliga källor och de fysiska lämningarna är knapphändiga och tvetydiga, särskilt långt tillbaka i tiden. Då tolkas materialet av experterna. Tolkningarna är dock alltid baserade på forskning. Textsammanfattningar har skapats med hjälp av AI och har faktagranskats.

Om du har frågor kring den faktamässiga bakgrunden till våra texter kontakta webb@historiska.se 

Hitta all kunskap

Sök och filtrera artiklar på tidsåldrar och teman i museets kunskapsbank.

Vuxen och barn pekar och plockar föremål arrangerade på ett fantasifullt sätt