Linköpingsskatten – en känd silverskatt

Linköpingsskatten är en av Sveriges mest kända silverskatter. Skatten påträffades 1676 i en åker som tillhört Linköpings domkyrka. Man tror att skatten grävdes ner i åkern på 1500-talet, under Gustav Vasas konfiskation. 
  • Vikingatid

    800 e.Kr. – 1100 e.Kr.

  • Medeltid

    1050 e.Kr. – 1520 e.Kr.

  • Nyare tid

    1520 e.Kr. – 2025 e.Kr.

Tre föremål i guld och silver.
Delar av Linköpingsskatten. Foto Helena Bonnevier, Historiska museet/SHM. (CC BY 4.0)

Skatten består av en patén från 1200-talet, samt fyra relikvarier från 1400-talet. Två av relikvarierna är armformade och tros ha innehållit reliker efter Sankta Birgitta och Sankt Eskil. Reliker är kvarlevor eller föremål som kan knytas till helgon, i detta fall överarmsben. Ett tredje relikvarium är gestaltat som en statyett av den heliga Katarina av Alexandria. Den har formen av ett torn, där reliker har legat i en nu försvunnen glasbehållare. 

Silverbehållare formad som en uppsträckt hand

Sankt Eskils relikvarium

En del av Linköpingsskatten.

Silverskulptur av en madonna med krona

Relikvarium

En del av Linköpingsskatten.

Förgylld medeltida relikbehållare med tornform och kors upptill.

Relikvarium

En del av Linköpingsskatten.

Kalk

Ett annat föremål som finns med i Linköpingsskatten är en kalk. Kalken är ett dryckeskärl, oftast av silver, som används för utdelande av vin vid nattvarden i kyrkan. Kalken består av en skål, eller cuppa, på en hög fot med en ansvällning, en så kallad nod. Kalkens fot är dekorerad med bilder av den korsfäste Kristus, Maria, Johannes, Petrus och Paulus samt flera änglar. Den är gjord i Tyskland.

Silverkopp med dekorerad fot

Kalk

En del av Linköpingsskatten.

Patén

Patén är ett litet fat för nattvardsbrödet. Den här är tillverkad på 1200-talet av förgyllt silver och har en något nedsänkt botten. På brämet, eller kanten, är Guds välsignande hand.

Guldfat med dekorationer, bland annat en hand

Patén

En del av Linköpingsskatten.

Sammanfattning

Linköpingsskatten grävdes troligen ner på 1500-talet och hittades år 1676 i en åker nära Linköpings domkyrka. Skatten innehåller flera värdefulla silverföremål som finns i Historiska museets samlingar, bland annat en kalk, en patén och relikvarier som kan ha innehållit ben från Sankta Birgitta och Sankt Eskil. Kalken, som användes vid nattvard, är dekorerad med bilder av Jesus, helgon och änglar.

Du kanske även är intresserad av

Duneskatten

Historiska-museet_duneskatten_960x1080

När Sverige blev Sverige

impguide20081105_4490751

Gömda skatter från snapphanetid

Nationalmuseum_Slaget vid Lund 1676_Johann Philip Lemke_FotoErikCornelius_Public Domain

Så här jobbar vi med kunskap på Historiska museet

Historiska museet är en del av Statens historiska museer som är en statlig museimyndighet. På myndigheten arbetar sakkunniga på olika ämnen, som exempelvis historia, arkeologi, konservering, med mera. Texterna på webbplatsen är framtagna i samarbete mellan olika experter, pedagoger samt annan personal. Texterna är faktagranskade och har utgångspunkt i etablerad forskning. I vissa fall saknas skriftliga källor och de fysiska lämningarna är knapphändiga och tvetydiga, särskilt långt tillbaka i tiden. Då tolkas materialet av experterna. Tolkningarna är dock alltid baserade på forskning. Textsammanfattningar har skapats med hjälp av AI och har faktagranskats.

Om du har frågor kring den faktamässiga bakgrunden till våra texter kontakta webb@historiska.se 

Hitta all kunskap

Sök och filtrera artiklar på tidsåldrar och teman i museets kunskapsbank.

Vuxen och barn pekar och plockar föremål arrangerade på ett fantasifullt sätt