Lackalänga vikingaskatt

Av omkring 200 vikingatida guldföremål påträffade i Sverige kommer ett 30-tal från Skåne. Under grävningsarbete 1819, hittade arkeologer i Lackalänga guldsmycken med en vikt av 23,65 gram och silverföremål med en vikt av 303,62 gram.

Den lilla drivna dryckesskålen utgör ett av tre fynd med silverskålar i Sverige. I ytterligare tre skånska skattfynd finns fragment till sådana. Det treflikiga förgyllda silverspännets form har från början varit ett beslag för korsade läderremmar i det frankiska svärdsgehänget. Senare har det utvecklats till ett förgyllt dräktspänne, oftast gjutet i brons, till kvinnans ytterplagg.

De tre armringarna är typiska för Sydskandinavien. Ofta har de också påträdda mindre ringar och som här omvikta mynt. Man har undrat om de var avsedda att förändra vikten. Kanske de har använts som rassel, för att skapa oljud och driva bort gengångare som man fruktade.

Skivan med flätornamentik var avsedd att bli ett dräktspänne men har försetts med hål för fäste på ett okänt underlag. Ett 60-tal sådana så kallad Terslevspännen, oftast av silver, är kända i Norden.

På handels- och hantverksplatsen Hedeby kan sådana spännen ha tillverkats. Man har där funnit 42 olika stampar på vilka guldbleckets grundmönster hamrades ut. Filigranornamentiken på hängsmyckena är utförd på samma sätt som på guldsmyckena i en skatt från ön Hiddensee väster om Rügen. Det är troligt att även dessa tillverkats i sydvästra östersjöområdet under 800-talet.