Kvinnor under medeltiden

Kvinnorna var beroende av manliga släktingar eller sina män. Trots det fanns möjligt för kvinnor att nå maktpositioner och några av medeltidens mest betydelsefulla personer var kvinnor, till exempel drottning Margareta och den heliga Birgitta. På medeltiden fanns det juridiska skillnader mellan män och kvinnor. Kvinnan kunde i början av medeltiden inte ärva. Detta förändrades längre fram och man kan se att flera kvinnor ärvde hus och jord. Dessa kvinnor kunde få samma makt som männen.

I kyrkan fanns en motsägelsefull syn på kvinnan. Man dyrkade den heliga jungfrun Maria, Jesus mamma. Men man trodde också att kvinnan var orsaken till syndens uppkomst genom Eva som lurade Adam att äta av äpplet som innebar att människorna blev utkastade ur paradiset. Att synden ansågs ha kvinnlig härkomst på medeltiden visas genom att ormen i paradiset ofta framställdes med kvinnoansikte, som till exempel på kalkmålningen från Roslagsbro kyrka.

Hemmet och barnen

Då kvinnan ofta hjälpte till i mannens verksamhet, oavsett om det handlade om hantverk eller att driva en gård, fick hon också kunskaper inom området. Om kvinnan blev änka kunde hon ofta utan större problem ta över och driva verksamheten med hjälp av sina barn och eventuella lärlingar. Änkor kunde fortsätta att leva sina liv som vanligt utan gifta om sig. Men hur gick det för männen när de blev ensamma? De behärskade sällan kvinnornas arbetsuppgifter på samma sätt.

Det medeltida samhället var uppbyggt kring släkten eller ätten. Det var viktigt vem man var släkt med. Viktiga frågor som vem man skulle gifta sig bestämde släkten. En ogift kvinna behövde tillstånd av sin far, sin äldste bror eller närmaste manliga släkting för att få gifta sig. För en gift kvinna var mannen förmyndare. Enbart en änka fick gifta sig utan att rådfråga någon annan, hon bestämde själv.

Utvecklingen av medeltida landskapslagar och landslagar visar på att kvinnors rättsliga skydd stärktes. Man vet för lite om det vikingatida och det medeltida samhället för att säga att utvecklingen ledde till en förbättring; det enda som tycks säkert är att kvinnors livsvillkor förändrades.

Kvinnans uppgift

Att vara mamma på medeltiden var annorlunda jämfört med idag. Det fanns inga preventivmedel och många kvinnor födde därför många barn. Man fick lita till naturlig barnbegränsning, som till exempel att amma sina barn länge. Varje förlossning var också riskfull för både mamman och barnet. Många av barnen dog under sina första levnadsår. Även om graviditet och förlossning gick bra var det tungt och slitsamt att vara gravid med och föda så många barn.

I alla familjer var det viktigt att få flera barn. På det sättet fick man efter en tid arbetskraft på gården eller i verkstaden. I adelsfamiljer levde släkten vidare genom barnen. I de äktenskap där det inte föddes några barn, var det nog därför extra jobbigt för just kvinnan. Kvinnan var även den som skötte hemmet. Hennes kunskaper var mycket viktiga för gårdens överlevnad. Hon fick ta hela ansvaret när mannen var ute i affärer eller i krig.

Klostret som fristad

På medeltiden valde många kvinnor att gå i kloster. Små flickor kunde i klostret få lära sig läsa och skriva för att sedan bli nunnor. Kvinnorna på klostren var förhållandevis självständiga. De var inte beroende av en man på samma sätt och undvek också riskerna med graviditeter och förlossningar. De hade det också bra materiellt och var väl ansedda i samhället.

Synen på kvinnan 

I kyrkan fanns en motsägelsefull syn på kvinnan. Man dyrkade den heliga jungfrun Maria, Jesus mamma. Men man trodde också att kvinnan var orsaken till syndens uppkomst genom Eva som lurade Adam att äta av äpplet som innebar att människorna blev utkastade ur paradiset. Att synden ansågs ha kvinnlig härkomst på medeltiden visas genom att ormen i paradiset ofta framställdes med kvinnoansikte, som till exempel på kalkmålningen från Roslagsbro kyrka.