Kranium från slaget vid Visby
Vikingatid
800 e.Kr. – 1100 e.Kr.
Medeltid
1050 e.Kr. – 1520 e.Kr.
Nyare tid
1520 e.Kr. – 2025 e.Kr.
Skador på skeletten som tydligt kan studeras är de som befinner sig på armar, ben och kranier då bålen sannolikt var skyddad av ringbrynja och sköld. Styrkan i huggen har ofta varit mycket stor. Ett exempel är ett skelett där båda underbenen blivit avhuggna i ett och samma hugg. De avhuggna fötterna har hängt kvar vid benen i muskeltrasor och senor och låg intill skelettet i graven. Ända upp till 15 olika hål och hugg på samma kranium har kunnat konstateras. Samtidigt har också resten av kroppen träffats av flera hugg. Det verkar också som det har kommit pilar från alla håll. Antingen har de träffade vänt sig om i striden eller så har de stridande varit utsatta för ett pilregn. Sannolikt var det en kombination. Slagfältet måste ha varit en fruktansvärd syn.
Kranium från Visby, Gotland från 1361.
Bilden visar ett kranium från Korsbetningen, Visby, Gotland
Slaget vid Visby ringmur år 1361 var ovanligt blodigt. Det framgår tydligt av de skador som skeletten uppvisar. Benen från de utgrävda massgravarna har ofta många och brutala hugg, som även visar att flera olika typen av vapen har använts. Kanske var det någon av motståndarna som höll i fler vapen, men troligare är att olika motståndare gav sig på en och samma person.
I det här fallet var motståndarna den danska kungen Valdemar Atterdag och hans armé av inhyrda legosoldater, soldater som arbetade med att slåss i olika krig mot betalning. Mot den professionella armén stod Gotlands bönder, gamla som unga, för att försvara sin mark.
På Historiska museet kan du se utställningen Massakern vid muren. Som namnet på utställningen skvallrar om blev det en riktig massaker och runt 1 800 bönder gick en hänsynslös död till mötes. I utställningen kan du se flera kranier med skador, ett av dem har 3D-skannats och du kan komma ännu närmare.
Lär dig mer om kraniet från Visby i avsnitt 5 i Historien om Sverige på SVT Play.
3D-modell: Kranium från slaget vid Visby
3D-modell av ett kranium ur Historiska museets samlingar (CC BY 4.0).
Digitalisering i 3D
Historiska museet ingår i myndigheten Statens historiska museer. Organisationen jobbar ständigt med att digitisera och digitalisera samlingarna. Ett exempel på arbetet är 3D-modeller av några föremål på Historiska museet.
Hur gör man en 3D-modell?
En fotograf tar ett stort antal stillbilder av ett föremål från olika vinklar. Bilderna bearbetas sedan av ett datorprogram för att skapa en digital representation av föremålet – en 3D-modell. Den här tekniken kallas för fotogrammetri eller Structure from Motion (SfM).
På detta sätt skapas löpande 3D-modeller av föremål ur museets samlingar. Modellerna tillgängliggörs i plattformen Sketchfab.com där kan du titta på, ladda ner och återanvända dem fritt under öppen licens. Har du använt 3D-modeller för att skapa något du vill dela med dig av till oss? Eller vill du komma i kontakt med avdelningen som ansvarar för 3D-modellerna? Mejla gärna till bilder@shm.se.











