Kejserlig prakt i 300-talets Uppland
Den romerske kejsaren omgav sig med en prakt som vi har svårt att föreställa oss idag. Kejsaren och hovet markerade sin särställning till exempel genom speciella kläder och smycken.
Den kejserliga familjen använde sig bland annat av ädelstenssmyckade dräkter för att markera sin status. Och naturligtvis var deras kläder färgade med det dyrbaraste färgämne man kunde tänka sig: purpur. Många av de romerska kejsarna omgav sig med livvakter från områden norr om det romerska riket.
De bar kläder och utrustning som skulle passa till deras speciella uppdrag och som bidrog till att höja prakten runt kejsaren: vapen, hjälmar och annat som var smyckade med ädelstensimitationer av glas.
Bälte från Uppland
Tibblebältet
Sölja av brons och silver med förgyllningar och infattningar.
Från skandinaviskt område finns också några fynd som speglar kejserlig prakt och de förbindelser som fanns med det romerska hovet. Vi ser det bland annat i en mycket exklusiv grupp bälten som bara är kända i ett par enstaka exemplar från hela Skandinavien.
Ett sådant bälte, eller resterna av det, hittades 1873 när man skulle ta upp en potatisgrop i Tibble i Litslena socken, Uppland. Då stötte man på en tidigare okänd grav från 300-talet efter Kristus. Tyvärr ödelades i stort sett de beslag som ingått i bältet vid framtagandet och det som återstår idag är bara de sorgliga fragmenten efter ett bälte som nästan saknar sin motsvarighet i hela Skandinavien.
Bältesbeslag
Från Tibble, Uppland.
Förgyllning, glas och silverplåt
Tibblebältet har varit av läder (som bara bevarats i form av fragment på några av beslagen) och har haft en stor sölja eller spänne. Söljan är av brons, dekorerad med tunna förgyllda silverplåtar och glasbitar som ska imitera ädelstenar. Till bältet har sedan hört en rad beslag i olika utformning.
Rekonstruktion av bältet från Tibble
Vackrast är kanske de utdraget ellipsformiga som också har dekor av förgyllda pressade tunna bleck. Även här finns infattade glasbitar och kanterna är markerade av profilerade silverlister. Utöver dessa finns ledade beslag som gjort bältet lättare att använda samt rektangulära och mindre ellipsformiga beslag. Alla har likartad dekor av förgyllda bleck och infattningar.
Delar av ett svärd
Nordisk hövding
Här sitter en hövding eller kung – för det måste ägaren till bältet ha varit – i det avlägsna Uppland. Och vi kan bara spekulera i hur det kommer sig att han hade kännedom om hur man klädde sig vid det romerska hovet. Vi vet från långt senare tid, vikingatid och tidig medeltid, att överklassens nordbor reste till Konstantinopel och tog tjänst i den östromerske kejsarens livvakt. Kanske Tibblehövdingen var en föregångare till dessa väringar?
Bältet är inte tillverkat på romersk mark utan i Skandinavien. Man kan tänka sig, att ägaren låtit tillverka det som en efterbildning av det bälte han själv burit, eller sett andra bära. På så vis kunde han signalera till sin omgivning att han inte bara var en mäktig person. Han kände också till hur man klädde sig vid den tidens mest betydelsefulla hov: den romerske kejsarens. Och att han kunde använde sig av samma maktsymbol som denne gjorde: ädelstenar och imitationer av sådana.
