Kalmarunionen och Drottning Margaretha

På 1300-talet hade Sverige präglats av maktkamp mellan olika kungar och stormän, och landet drogs in i både inbördes strider och svältkatastrofer. År 1389 tröttnade svenskarna på kung Albrekt och bad drottning Margareta II av Danmark och Norge om hjälp.

År 1389 hade de svenska stormännen fått nog av Albrekts ”förtyskning” och vände sig till drottning Margareta av Danmark. Valet att vända sig till Margareta var på många sätt en återgång till de gamla nordiska dynastier som styrt innan Albrekt av Mecklenburgs maktövertagande. Margareta styrde nämligen inte enbart över Danmark som dotter till den välkände konungen Valdemar Atterdag, utan hade också varit gift med Magnus Erikssons son Håkon och styrde vid denna tid också över Norge.

Efter sin faders död hade Margareta lyckats erhålla makten över Danmark och efter Håkons död styrde hon även Norge i deras minderårige son Olavs namn. Olav dog dock vid 17 års ålder 1387 men Margareta lyckades likväl behålla makten och kunde ersätta Olav med sin släkting Erik av Pommern. Den egentliga makten behölls dock av Margareta fram tills hennes död. 

Margareta sände trupper mot Sverige och i ett slag vid Falköping besegrades Albrekt och hans tyska allierade av styrkor från Danmark-Norge och svenska stormän. Margareta blev drottning även över Sverige. Hon ville att de skandinaviska länderna skulle förbli ett enda rike, men hon saknade arvingar.

Kalmarunionen skapas

År 1397 kallade hon till ett möte mellan de tre nationerna i Kalmar. Efter fyra veckors förhandlingar enades man om att skapa en skandinavisk union – Kalmarunionen. Margaretas systerdotters son Erik av Pommern kröntes till gemensam kung. Det tyska inflytandet var stoppat, åtminstone för tillfället. 

På Historiska museet kan du se en replika av Drottning Margaretas guldklänning som kan ha burits av henne vid hennes äktenskap med kung Håkon av Norge. Originalet liksom replikan är gjord av förgyllda silvertrådar som vävts samman med en underliggande vinröd tråd. Resultatet är en vacker klänning som utstrålar rikedom och makt.

Konflikter inom unionen

De svenska stormännen verkar ha hoppats på att Kalmarunionen skulle innebära en svag och kungamakt som skulle vara begränsad av lagarna i de olika kungadömena. Kalmarunionen skulle visserligen styras av en gemensam kung men varje rike skulle ha sin egen lag och sedvänja. Margaretas ambitioner var dock annorlunda. Under hennes tid vid makten stärktes kungamakten på bekostnad av de svenska stormännen bland annat genom extra skatter. Ytterligare konflikter uppstod då Margareta gav lukrativa befattningar såsom slott och län till danskar och egna förtrogna istället för den gamla svenska aristokratin. Svenska stormän såg alltså hur deras egen makt minskade medan ‘uppkomlingar’ lojala till Margareta utsågs till slottsherrar.

Dessa konflikter kom att prägla Kalmarunionen även efter Margaretas död 1412. 1400-talet kom därför att bli en tid full av våldsamma konflikter, uppror och resningar. Vid flera tillfällen kom Sverige att bryta sig loss från Kalmarunionen för att vara självständigt under perioder av 1400-talet. Slutpunkten för Kalmarunionen kom dock inte förrän början på 1500-talet.