Källor till nordisk mytologi
Järnålder
500 f.Kr. – 1100 e.Kr.
Vikingatid
800 e.Kr. – 1100 e.Kr.
Medeltid
1050 e.Kr. – 1520 e.Kr.
De skrivna källor som finns började som muntliga berättelser, som sedan skrevs ned. Nedskrivandet skedde efter vikingatiden, i en tid då den gamla tron, traditionerna och berättelserna egentligen hade ersatts av en religion – kristendomen. Det är viktigt att ta hänsyn till när man använder källorna för att få kunskap om vikingatidens tro och mytologiska berättelser.

Figurhänge
Ovanligt figurhänge av silver i form av ett ovalt manshuvud från vars sidor två långa armar med överdimensionerade händer hålls utsträckta i öronhöjd. Figurens ansikte är detaljerat med friserat hår, stora glosögon, rak näsa, välansad mustasch samt öppen mun. Hakpartiet är spetsigt och antyder ett pipskägg. Gestaltens fingrar är schematiskt återgivna. Av gravplanen framgår att hänget var ett av flera i en kvinnas större pärluppsättning. Vem som avbildas är osäkert, kanske rör det sig om en tidig skandinavisk Kristusbild, som med utsträckta armar välkomnar nya och gamla trosbekännare. Gravfynd från Birka, Bj 649, Adelsö socken, Uppland.
Finns att se på Historiska museet i utställningen Guldrummet
Två Eddor
Den poetiska Eddan, eller den äldre Eddan, och Snorre Sturlasons Edda, som också kallas den yngre Eddan, är två ofta använda källor.
Den poetiska Eddan är en samling dikter som antagligen blev till i västra Norge och på Island under vikingatiden. I dikterna dyker gudar som Oden och Balder upp, men även legendariska hjältar som Sigurd drakdödaren och mästersmeden Völund.
Snorres Edda är skriven av skalden (vi skulle kalla honom poet) och islänningen Snorre Sturlason. Han levde och skrev på 1200-talet. Hans edda är en sorts lärobok om nordisk mytologi och skaldekonst för en medeltida publik. Han börjar sin edda med att beskriva hur tro och traditioner innan kristen tid skiljer sig från kristendomen.

Amulettknippe
Amulettknippe av silver. Knippet består av åtta mindre ringar, ett torshammarhänge, och ett eldstålsliknande hänge samt två mindre spiralpärlor vilka är uppträdda på en större, lite tillknycklad ring. Den större ringen kan tänkas symbolisera guden Odens magiska ring Draupner som var nionde natt gav ifrån sig åtta nya ringar. Del av skattfynd från Alunbruket, Södra Möckleby socken, Öland.
Arkeologi och ortnamn
Förutom de skrivna källorna så finns det andra spår efter nordiska gudar och myter. Till exempel så finns gudanamn gömda i namn på platser runtom i Sverige, som i Torsåker, Odensala och kanske även Friggeråker.
Arkeologiska fynd kan också kopplas till gudar och myter. Exempelvis finns amuletter i form av torshammare och skäror, ett skörderedskap som antagligen har med Frej och Freja att göra.
Bildstenar har hittats med vad som tolkats vara mytologiska motiv, exempelvis bildstenen från Ardre på Gotland som finns i Guldrummet. Bilderna har tolkats som en del av berättelsen om mästersmeden Völund. I Södermanland finns det minst två runstenar prydda med torshammare och den så kallade Altunastenen i Uppland visar en del av myten om Tors fiskafänge.

Ardrekistan
Fyra stenar som hittades under golvet i Ardre kyrka i samband med renoveringsarbete 1900. Ardre kyrka, Ardre socken, Gotland.












