Intro till Tidigmodern tid

Sverige gick från att vara ett splittrat bondesamhälle till att bli en centralstyrd stormakt – för att sedan återigen bli en mindre makt men med ett starkare, mer organiserat inre samhälle.

Gustav Vasa och statens födelse

När Gustav Vasa blev kung 1523 inleddes en ny epok i Sveriges historia. Han bröt med den katolska kyrkan och införde protestantismen, vilket innebar att staten tog över kyrkans rikedomar och makt. Reformationen stärkte kungamakten betydligt. Samtidigt inrättades en mer effektiv förvaltning, där skatter samlades in mer systematiskt och en stående armé började organiseras.

Under 1500-talet lades grunden till den svenska centralstaten. Länsindelning, fogdeväsen och skatteuppbörd blev allt mer reglerade, och staten började nå ut i människors vardag på ett helt nytt sätt. Kyrkan användes också som en kanal för att informera och kontrollera befolkningen – prästerna blev både själasörjare och statens representanter.

Stormaktstiden – 1600-talets militära expansion

På 1600-talet expanderade Sverige kraftigt och blev en europeisk stormakt genom framgångar i bland annat trettioåriga kriget. Detta krävde stora resurser, vilket ledde till ökad beskattning och värvning av soldater. Även adeln gynnades under denna tid, då de belönades med gods och privilegier för sina insatser i krigen.

Samtidigt organiserade rikskanslern Axel Oxenstierna (1583–1654) en modern byråkrati med kollegier, länsstyrelser och ett systematiserat ämbetsmannavälde. Även utbildningsväsendet förbättrades, bland annat genom nya gymnasier och universitet.

Sverige var dock fortfarande ett jordbrukssamhälle. De flesta levde på landsbygden och arbetade inom jordbruket, ofta i självhushåll. Bönderna hade en relativt stark ställning jämfört med många andra europeiska länder, inte minst genom sin representation i riksdagen. Ståndsriksdagen bestod av adel, präster, borgare och bönder.

Frihetstiden och upplysningens påverkan

Efter Karl XII:s död 1718 inleddes en period som kallas frihetstiden (1719–1772). Kungamakten begränsades kraftigt och makten låg hos riksdagen och rådet. Denna tid kännetecknas av politisk mångfald och framväxten av partier. Sveriges första politiska partier kallades hattar och mössor.

Skillnaderna mellan de två partierna låg främst i vilka utländska allianser man ville ha.. Mössorna ville alliera sig med Ryssland medan hattarna vände sig mot Frankrike.

Ekonomiskt var partierna någorlunda eniga. Från statens håll förde man en mer aktiv politik för att stimulera näringsliv och handel. Man uppmuntrade manufakturer, inrättade vetenskapliga akademier och förbättrade infrastrukturen. Jordbruket förbättrades också genom skiftesreformer, vilket ökade produktionen.

Lär dig mer om tidigmodern tid

På Historiska museet kan du utforska tidigmodern tid i vår permanenta utställning Sveriges historia. Klicka dig vidare och se lite av alla de fantastiska föremål dåtidens människor lämnat efter sig.