Import från romarriket

Föremål från Romarriket kom under romersk järnålder ända upp till Skandinavien. Här finns till exempel brons- och glaskärl, statyetter och mynt.
  • Bronsålder

    1700 f.Kr. – 500 f.Kr.

  • Järnålder

    500 f.Kr. – 1100 e.Kr.

  • Vikingatid

    800 e.Kr. – 1100 e.Kr.

I vissa fall hamnade föremålen här till följd av handel och utbyten av varor. I andra fall kan de vara resultat av krig och plundring, av enskilda nordbors resor eller kanske diplomatiska gåvor från romarna.
I Skandinavien var det under järnålder viktigt att dricka tillsammans för att skapa och bekräfta vänskapsband och andra relationer. Under romersk järnålder var det högsta mode att kunna bjuda på dryck i bägare av glas från kontinenten. Särskilt om drycken dessutom serverades ur ett romerskt kärl med en romersk skopa och sil. Det är ett bra exempel på hur exotiska föremål införlivades i lokala traditioner.

I Norden blev man uppenbarligen imponerad av detta sätt att dricka och det blev mycket populärt bland de ledande skikten i samhället att skaffa sig romerska föremål med anknytning till dryck och drickande. Men fullständiga dryckesserviser var mycket ovanliga.

Från det nuvarande Sverige finns faktiskt bara en enda. Den är påträffad i Öremölla, Skivarp socken i Skåne.

Servisen består av ett stort bronskärl där drycken förvarades, en uppsättning med skopa och sil för att ösa upp drycken med och slutligen de två glasen, servisens dyrgripar. Det ena av glasen är nästan fullständigt bevarat medan det andra är mer fragmenterat. Glasmassan är i det närmaste helt klar vilket tyder på mycket skickliga hantverkare. Här har även servisen kompletterats med en lokalt tillverkad lerskål.

Bronsföremål som sil, bägare och kärl tillsammans med två glas

Bronsföremål

Finns att se på Historiska museet i utställningen Forntider 1

Inflytelserik person

Vid den här tiden var det i det närmaste omöjligt att ”avfärga” glasmassan och få den helt genomskinlig. Dekoren på glasen består av rader av inslipade ovaler. Glas av den här höga kvaliteten tillverkades i det östra Medelhavsområdet. Förmodligen är Öremölla-glasen blåsta i en glashytta i Syrien eller Egypten, eller möjligen i självaste Rom av syriska hantverkare.

Den som begravts tillsammans med denna unika dryckesservis måste ha varit en mycket inflytelserik person i dåtidens samhälle, med ett stort kontaktnät. Kanske hade han rest till det romerska området och där lärt sig att dricka på romerskt sätt. Dessutom är han en av mycket få personer som har begravts med en exklusiv ringbrynja av järn.

Att dricka tillsammans

En intressant aspekt med Öremölla-graven är att dryckesservisen innehåller två glas. Uppenbarligen har det varit meningen att den döde skulle dricka tillsammans med någon. Kanske symboliserar glasen den dödes förmåga att skapa kontakter och allianser och bekräfta dem genom att dricka tillsammans med den han slutit ett avtal med.

Öremölla-graven dateras till omkring 150–200 efter Kristus och glasen är därmed ett av våra äldsta fynd av glasdryckeskärl.

Sammanfattning

Under romersk järnålder nådde föremål från Romarriket Skandinavien, ofta via handel, plundring eller diplomatiska gåvor. Dryckeskärl i glas blev särskilt populära bland samhällseliten, som använde dem för att skapa och bekräfta vänskapsband. Öremölla i Skåne rymmer Sveriges enda kompletta romerska dryckesservis, tillverkad av skickliga hantverkare från östra Medelhavet. Gravfyndet, daterat till 150–200 efter Kristus, visar att den avlidne var en inflytelserik person med kontakter och status, och att dryckesservisen även symboliserade att dricka tillsammans och bygga allianser.

Exotism för nordborna

I det romerska riket tillverkades till och med särskilda sorts dryckesbägare i form av horn som såldes åt nordbor. Dessa fungerade i Skandinavien både i sin lokala form av horn och som exotiska i och med att de var av glas och tillverkade på kontinenten.

dryckesbägare
Foto: Christer Åhlin, Historiska museet/SHM (CC BY 4.0)

Du kanske även är intresserad av

Så här jobbar vi med kunskap på Historiska museet

Historiska museet är en del av Statens historiska museer som är en statlig museimyndighet. På myndigheten arbetar sakkunniga på olika ämnen, som exempelvis historia, arkeologi, konservering, med mera. Texterna på webbplatsen är framtagna i samarbete mellan olika experter, pedagoger samt annan personal. Texterna är faktagranskade och har utgångspunkt i etablerad forskning. I vissa fall saknas skriftliga källor och de fysiska lämningarna är knapphändiga och tvetydiga, särskilt långt tillbaka i tiden. Då tolkas materialet av experterna. Tolkningarna är dock alltid baserade på forskning. Textsammanfattningar har skapats med hjälp av AI och har faktagranskats.

Om du har frågor kring den faktamässiga bakgrunden till våra texter kontakta webb@historiska.se 

Hitta all kunskap

Sök och filtrera artiklar på tidsåldrar och teman i museets kunskapsbank.

Vuxen och barn pekar och plockar föremål arrangerade på ett fantasifullt sätt