Hågahögen
Stenålder
12 000 f.Kr. – 1700 f.Kr.
Bronsålder
1700 f.Kr. – 500 f.Kr.
Järnålder
500 f.Kr. – 1100 e.Kr.

Den arkeologiska undersökningen 1902–1903 leddes av Oscar Almgren, som senare blev Sveriges första professor i Arkeologi. När man började undersöka högen trodde man att det skulle vara en hög från järnåldern, över kung Björn som levde på 800-talet efter Kristus. Men högen visade sig vara 3 000 år gammal. Den har daterats till cirka 1100–1000 före Kristus. Det är än i dag Nordens guldrikaste grav från bronsåldern.
Bland föremålen märks ett svärd med guldbelagt handtag, dubbla uppsättningar av pincetter och rakknivar. En av rakknivarna hade också guldbeläggningar. Dessutom fanns flera knappar med guld som har suttit på klädedräkten och på olika läderremmar eller väska.

Hågaskatten
Se alla föremålen i museets samlingsdatabas.
Många fynd från graven är utställda på Historiska museet i Guldrummet. Mannen som är begravd verkar vara uppväxt i Mälardalen men hans föremål är tillverkade i södra Skandinavien.
Ett av de mest speciella föremålen var ett så kallat glasögonspänne av brons, täckt av guld och med tidstypiska mönster av cirklar.

Glasögonspänne
En del av Hågaskatten
Finns att se på Historiska museet i utställningen Guldrummet
Fynden från högen och även högens storlek är unika än i dag för bronsåldern i Mellansverige. Antagligen har en av de första hövdingarna eller småkungarna suttit här vid inloppet till den havsvik som då täckte Uppsala.

Rakkniv
Finns att se på Historiska museet i utställningen Guldrummet




