Guldet i Timrå

Sundsvallstrakten hade med Indalsälven och Ljungan kontakt med ett rikt omland. Där bildades under 400–500-talen ett av Mellannorrlands ”handelsfaktorier” under ledning av en hövding eller kung. Järn, vilt, älghorn och pälsverk var viktiga varor från Mellannorrland.

Krigargraven

I Skyttberg i Medelpad undersöktes 1954 en vapengrav. Den gravlagde krigaren hade svepts in i en skinnfäll och näver.

Han var utrustad med en fingerring, ett svärd och en svärdslida med U-formad doppsko, två kastspjut med hullingar och långa holkar samt en sköld. Häktespännen av brons hade knäppt igen ylledräktens sprund.

Brickband som kantade sprunden var vävda med minst 40 brickor och liknade band som hittats i en hövding-grav i Snartemo i Norge. Även ett lerkärl av fint gods, svart ytbehandling och vertikala ribbor har motsvarigheter på den norska sidan.

Området runt Indalsälvens mynning, runt nuvarande Sundsvall, är mycket rikt på fynd av guld, romersk import, storhögar och vapengravar från perioden 200–600 efter Kristus. Antagligen har stormännen och -kvinnorna fått sina rikedomar genom handel med järn och skinn.

Gotländska förbindelser

Ett annat föremål från Timrå är en halsring. Den hittades i en stenig backe år 1844. Den väger 75,12 gram och är av elektrum, det vill säga en blandning av guld och silver.

De utsmidda ändarna och de stämplade rosetterna, cirklarna och bågarna är element som återfinns på halsringar och armringar på Gotland. Där fanns det också gott om romerskt silver i form av mynt – denarer. En gotländsk handelsman kan ha lämnat ringen i utbyte mot järn från Mellannorrland. Spadformiga ämnesjärn var en exportprodukt från hela södra Norrland och Mellannorrland.