Guldet från Skedemosse

Skedemosse var en av de viktigaste offerplatserna på Öland under järnåldern. Här samlades ölänningarna mitt på ön för att ha fester med offer samt hästkapplöpningar. En tolkning av förleden Skede är att det betyder skeið, ett äldre ord för just hästkapplöpningar eller ett tillfälle då man särade på hästhjordarna.Skedemosse har man använt under långa perioder för både krigsoffer och mer fredliga nedläggningar till gudarna.

Den utdikade mossen undersöktes i omgångar mellan åren 1959–64. Mycket av järnet var i dåligt skick men sammanlagt ger fynden en spännande men mörk inblick i järnåldern.

Man har använt den igenväxande sjön eller mossen för att offra minst 40 människor och 100 hästar från förromersk järnålder (500–1 före Kristus) till och med sen vikingatid (800–1100 efter Kristus). Offer av såväl barn som kvinnor och män har skett på platsen. Djuroffer av nötkreatur, svin och får förekom också.

Mossen användes mellan 200 och 400 efter Kristus för att nedlägga krigsbyten i form av sönderhuggna vapen och hästutrustningsdetaljer. Det är framför allt spjut från ett slagfält som har lagts ned men även minst 44 svärd, några sköldar och pilspetsar. Antagligen är det fallna soldaters vapen som har offrats på samma sätt som romaren Caesar beskrev från krigen mot Gallerna i nuvarande Frankrike mellan åren 58-51 före Kristus.

Bland fynden från den här tiden märks också sju stora, omböjda ormhuvudringar och två fingerringar, allesammans av guld. Totalt har över 1,3 kilo guld hittats i den utdikade mossen. Även tio romerska silvermynt (denarer) hittades vid undersökningarna. Guldringarna är tillverkade i Skandinavien men har Romerska förebilder från Rom. De avslutas av stiliserade ormhuvuden.

Vid olika tillfällen har man nedlagt nytillverkade eller oanvända ormhuvudringar som hade rullats ihop till spiraler. Även tio romerska silvermynt (denarer) påträffades vid undersökningarna.