Gudar och gudinnor på bronsåldern

Vi känner inte till några namngivna gudar eller gudinnor under bronsåldern. Inga skriftliga källor är bevarade från bronsåldern i Skandinavien, men spår av de gudar de trodde på har hittats.
  • Stenålder

    12 000 f.Kr. – 1700 f.Kr.

  • Bronsålder

    1700 f.Kr. – 500 f.Kr.

  • Järnålder

    500 f.Kr. – 1100 e.Kr.

Barn pekar på två brons figuriner bakom glas
Besökare tittar på Loshultsfigurinerna. Foto: Daniel Gustafsson, Historiska museet/SHM.

Små figuriner i brons är hittade som skulle kunna ha ingått i en gudavärld. Statyetter och hällbilder kopplas till den försvunna mytologin om gudar och hjältar som har berättats vid eldstaden eller vid riter.

Är statyetterna gudinnebilder?

En rad små kvinnofigurer från Blekinge, Skåne och Västergötland står stadigt med händerna under bröstet. De saknar kläder men bär alla en eller två halsringar. Från samma tid finns bronshalsringar i naturlig storlek, nedlagda i jord, sanka sjöar eller mossar. Ofta är de hittade i par. Kanske representerar kvinnofigurerna och fynden av halsringar en fruktbarhetsgudinna eller prästinna.

Små uppställda figureringer framför en sten

Figuriner

Loshultsfigurinerna: bronstvillingar som offrades till gudarna

De så kallade Loshultsfigurinerna är två kända små bronsfigurer i Historiska museets samlingar. En tolkning är att de föreställer tvillinggudar, i ett danskt fynd och på svenska hällristningar bär de ibland varsin stor yxa.

De skapades för över 3 000 år sedan. Man vet inte exakt vad de föreställer eller kan ha använts till. Troligen har bronsåldersmänniskor använt dom som offergåvor och att de var tvillingar verkar viktigt.

En tolkning arkeologer har gjort är att de föreställer tvillinggudar med inspiration från grekisk mytologi. En del arkeologer menar att deras hattar var tecken på en hög rang i samhället.

Figur utan armar med huvudbonad

En av Loshultsfigurinerna

Sammanfattning

Under bronsåldern i Skandinavien känner vi inte till några namngivna gudar, men små bronsfigurer tyder på kopplingar till antikens mytologi. Kvinnostatyer med halsringar kan ha symboliserat en fruktbarhetsgudinna eller prästinna. Två kända bronsfigurer, Loshultsfigurinerna, tros föreställa tvillinggudar och kan ha använts som offergåvor. Arkeologer tror att dessa figurer inspirerats av grekisk mytologi och visar att människor redan då berättade om gudar och hjältar.

Du kanske även är intresserad av

Utställning

Forntider

Spännande livsöden från förhistorisk tid – från kvinnan från Barum, som dog för cirka 9 000 år sedan, till fursten från Vendel.

Rekonstruerat huvud av mannen från Granhammar. Gul bakgrund i utställningen.

Så här jobbar vi med kunskap på Historiska museet

Historiska museet är en del av Statens historiska museer som är en statlig museimyndighet. På myndigheten arbetar sakkunniga på olika ämnen, som exempelvis historia, arkeologi, konservering, med mera. Texterna på webbplatsen är framtagna i samarbete mellan olika experter, pedagoger samt annan personal. Texterna är faktagranskade och har utgångspunkt i etablerad forskning. I vissa fall saknas skriftliga källor och de fysiska lämningarna är knapphändiga och tvetydiga, särskilt långt tillbaka i tiden. Då tolkas materialet av experterna. Tolkningarna är dock alltid baserade på forskning. Textsammanfattningar har skapats med hjälp av AI och har faktagranskats.

Om du har frågor kring den faktamässiga bakgrunden till våra texter kontakta webb@historiska.se 

Hitta all kunskap

Sök och filtrera artiklar på tidsåldrar och teman i museets kunskapsbank.

Vuxen och barn pekar och plockar föremål arrangerade på ett fantasifullt sätt