Gömda skatter från snapphanetid

Svensk-danska kriget 

Åren 1675–1679 rasade kriget i den gamla danska provinsen Skåne. Landskapet hade erövrats av svenskarna och blivit svenskt genom freden i Roskilde 1658. Danskarna ville nu återerövra Skåne. Det skånska kriget var bara en del av ett större krig mellan Frankrike, (Sveriges allierade) och en koalition av stater där Danmark ingick. Det var inte bara Skåne som berördes av striderna utan även Bohuslän, Halland, Blekinge och Västergötland. Det svensk-danska kriget var oerhört våldsamt. Slaget om Lund 1676 var till exempel ett av de blodigaste i svensk historia. Det var oroliga tider även för de människor som inte deltog direkt i stridigheterna.

Snapphanar - stråtrövare eller frihetskämpar? 

I det här kriget deltog inte bara de reguljära arméerna, utan det fanns också irreguljära styrkor av olika slag. Friskyttekompanier och bondeuppbåd slogs till exempel på dansk sida. Det fanns också grupper rekryterade från det lösfolk som bodde i skogarna och som ägnade sig åt stråtröveri både i fredstid och under kriget. Alla dessa grupper brukar kallas snapphanar. De har beskrivits både som stråtrövare och som frihetskämpar. 

Silver i jorden 

På 1930-talet skulle en åker i Hjortshög i Kropps socken, Skåne, plöjas. I skatten fanns en stor mängd mynt, flera dräktbeslag och silverföremål. Smyckena var inlindade i ett stycke linne - kanske en manschett från en skjorta - och nedlagda i en gryta av lergods. Mynten var också inlindade i ett linnestycke och nedlagda i ett grått och vitt krus av stengods daterat till mitten på 1600-talet. 

De flesta av smyckena i skatten kommer antagligen från 1500-1525. När skatten lades i jorden var de alltså redan ganska gamla. Då var Sverige fortfarande ett katolskt land. Ett av beslagen som ingår i skatten har en graverad bild av Madonnan och barnet, och ett litet ”M” för Maria. 

Bröllop och tragedier 

Redan under medeltiden blev det modernt att bära praktfulla bälten, spännen och beslag. Den skånska allmogens dräkt förändrades inte mycket mellan 1600-talets början och 1800-talet. Just i Skåne var det vanligt att de som hade råd skaffade överdådiga dräkter till bröllop. Dessa bröllopskläder blev sedan högtidsdräkt för en lång tid framåt och gick ibland i arv från mor till dotter. I bröllopsdräkten ingick också stora smycken av silver. 

Dräktsmyckena i skatten från Hjortshög kanske kan tolkas som just brudsilver som bevarats i flera generationer. Mynten är däremot alla från 1600-talet, kanske de i stället tillhörde familjens husfader? Antagligen har den familj som grävt ner skatten från Hjortshög fallit offer för kriget, eller för svält och sjukdomar i krigets spår.  

Skattfynden från snapphanetid vittnar inte bara om prakt och rikedom bland människor 1600-talets Skåne. De berättar också om tragedierna i storpolitikens skugga.