Från kaftan i Turkiet till mässhake i Sverige

I Historiska museets samlingar finns en mässhake som från början var en kaftan i Turkiet. Efter att Sveriges ambassadör i Konstantinopel (dagens Istanbul) tog den till Sverige vid mitten av 1600-talet syddes den om till en mässhake. Mässhaken är ett plagg som bärs av präster vid gudstjänst med nattvard.

Ambassadör Claes Rålamb i Konstantinopel

Adelsmannen Claes Rålamb (1622–1698) skickades av Karl X Gustav som envoyé extraordinaire till det turkiska hovet i Konstantinopel år 1657. Målet var att få sultanen att ingå ett förbund med Sverige. Uppdraget misslyckades men Rålambs vistelse, som varade i två år, har lämnat intressanta spår efter sig. 

Rålamb förde dagbok över sina erfarenheter i Istanbul. Här får han smaka drycken kaffe innan den nått Sverige. Han beskriver också ingående ett besök i en turkisk badstuga och hur han fått uppleva dansande dervischer – ett muslimskt ordenssällskap som dansar för att komma när Gud.

I sin dagbok omnämner Rålamb vid ett flertal tillfällen att personer får kaftaner i olika sammanhang. Det gällde också honom själv: ”sedan lätt han hängia uppå mig een Gyllendukz Kiortell den de kalla Cafftan”. I Turkiet var det vid den här tiden vanligt att kaftaner gavs som hedersgåvor.

Rålamb var intresserad av de turkiska dräkterna. Med sig till Sverige förde han ”den Rålambska dräktboken” som idag finns i Kungliga bibliotekets samlingar. Boken innehåller 121 teckningar i gouachefärg och förgyllning som visar klädedräkten för den turkiska befolkningen, ämbetsmän och militärer.

Guld- och silverglittrande sidentyg

Med till Sverige kom också det tyg som sedan skulle bli en mässhake. En teori är alltså att det kommer från en kaftan som Rålamb fick under resan. Kanske den ”Gyllendukz Kiortell” han nämner i dagboken. I dagboken framgår också att han köpte tyger. Exempelvis en ”Blå Gyllenduuk” som han lät sy till en påse att förvara brev i.

Det som på 1600-talssvenska hette gyllenduk kallas för kemha på turkiska. I dagens Sverige kallas de här tygerna med invävda metalltrådar för brokad. De glittrar i guld och silver. Mönstret på Rålambs gyllenduk, som skulle bli mässhake, innehåller bland annat nejlikor och tulpaner. I det osmanska (turkiska) riket förknippades tulpaner med Allah och paradiset.

Mässhake på Högsjö gård

Claes Rålamb var sedan 1648 gift med Anna Åkesdotter Stålarm (1627–1666). Med sig i äktenskapet hade Anna gården Högsjö i Västra Vingåkers socken i Södermanland. Hit fördes det vackra tyget som skulle bli en mässhake.

Tittar man närmare på mässhaken finner man ett kors på ryggsidan och en bård på framsidan som formats med hjälp av vävda guldband. Banden är från 1600-talet vilket talar för att mässhaken syddes upp rätt snart efter ankomsten till Sverige. Tygets guld- och silvertrådar måste ha bidragit till ett gudomligt skimmer när de reflekterade skenet från levande ljus under gudstjänsten.

Mässhaken har brukats i de olika kapell som funnits på Högsjö gård och blivit kvar där trots flera ägarskiften. 2004 skänkte gårdens ägare mässhaken till Historiska museets samlingar.