Fogdöbonaden – Sveriges längsta textil

Vikingatid
800 e.Kr. – 1100 e.Kr.
Medeltid
1050 e.Kr. – 1520 e.Kr.
Nyare tid
1520 e.Kr. – 2025 e.Kr.
En bonad är en slags väggbeklädnad, en textil man hänger på väggen. Bonaden från Fogdö kyrka i Södermanland är från 1400-talet och kan ha hängt framme under påsk och pingst.

Medverkande: Amica Sundström. Film och klippning: Ninna Bengtsson, Historiska museet/SHM.
Bakom kulisserna på Fogdöbonaden
Amica Sundström jobbade som förste antikvarie för textil på Historiska museet. Hon berättar om den ovanliga bonaden.

Fogdöbonaden
Från Fogdö kyrka, Södermanland.
De tre helgonkungarna
På Fogdöbonaden finns de nordiska helgonkungarna avbildade: Erik, Olof och Knut.
Erik blev Sveriges eget helgon och kallas för Erik den helige eller Sankt Erik. Enligt berättelserna var han en snäll kung som trodde starkt på kristendomen. Han reste till Finland tillsammans med en biskop som hette Henrik för att försöka få folket där att bli kristna. Han är den till i mitten med ett riksäpple, som är ett tecken på hans roll som kung.
Sankt Olof den Helige är den norska helgonkungen som fick en väldigt stor popularitet i Sverige under medeltiden. Många kyrkor är invigda till honom och det finns många skulpturer bevarade av honom, flera stycken i Historiska museets samlingar. Han är den med en "norsk" yxa, ett långskaftat vapen med stor böjd klinga.
Sankt Knut, eller Knut den helige, är Danmarks skyddshelgon. Knut IV var kung i Danmark från år 1080 till 1086 och brukade kallas Knut kung. Han är mest känd för att han försökte stärka kungamakten och kyrkan, vilket gjorde honom impopulär bland vissa rika och mäktiga personer. År 1086 blev han mördad i kyrkan i Odense, där han hade sökt skydd. Efter sin död blev han helgonförklarad. Han ligger begravd i Sankt Knuts kyrka i Odense och avbildas ofta med svärd.
Erik har namnsdag 18 maj, Olof har namnsdag 29 juli, och Knut har namnsdag 13 januari, som även kallas Tjugondag knut. Men det har med en annan medeltida Knut att göra.


Foto: Gabriel Hildebrand, Historiska museet/SHM (CC-BY 4.0)
En annan medeltida Knut
Under medeltiden hade man i Norden flera Knutsdagar. Det fanns ett annat danskt helgon som hette Knut Lavard, även kallad Knut hertig. Han var inblandad i maktspelet om Danmarks krona. Han blev mördad efter ett julgille hos den danske kungen Niels 7 januari 1131 och fick snabbt helgonrykte. Hans dödsdag, som för ett helgon blir den himmelska födelsedagen, var den 7 januari.
Varför heter det Tjugondag knut?
Tjugondag knut och Knutdagen har fått sitt namn från den danska kungen Knut Lavards dödsdag. Eftersom Knut var ett slags skyddshelgon för medeltida grupper som jobbade med handel, brukade man ordna fester som hette knutsbaler. Det kan vara en anledning till att vi firar tjugondag Knut och har julgransplundring då. I en gammal bok som heter Bondepraktikan står det: ”Konung Knut bad dem hjälpa sig att driva julen ut.”
Från början var Knuts namnsdag när julen tog slut. Men i slutet av 1600-talet började man i kyrkan fira jul en vecka längre och Knuts namnsdag flyttades till 13 januari.




