Fogdöbonaden – Sveriges längsta textil

Broderi med scener ur Jesus död
Foto: Ola Myrin, Historiska museet/SHM (CC-BY 4.0)
Fogdöbonaden är kanske en av Sveriges längsta textilier, över sju meter. Vi reder ut hur och när den skapades, vad den användes till, vem som finns med på bild, och även varför det heter Tjugondag knut.
  • Vikingatid

    800 e.Kr. – 1100 e.Kr.

  • Medeltid

    1050 e.Kr. – 1520 e.Kr.

  • Nyare tid

    1520 e.Kr. – 2025 e.Kr.

En bonad är en slags väggbeklädnad, en textil man hänger på väggen. Bonaden från Fogdö kyrka i Södermanland är från 1400-talet och kan ha hängt framme under påsk och pingst.

Medverkande: Amica Sundström. Film och klippning: Ninna Bengtsson, Historiska museet/SHM.

Bakom kulisserna på Fogdöbonaden

Amica Sundström jobbade som förste antikvarie för textil på Historiska museet. Hon berättar om den ovanliga bonaden. 

Bonaden är broderad i tvistsömn, ett slags korsstygn, i växtfärgat ullgarn. Troligtvis är att den är skapad i Vårfruberga kloster och när klostret stängde kom den till Fogdö kyrka. Där användes den troligen som antependium, ett slags tygstycke för att klä altaret, eller som altarduk. 

Motiven berättar Jesus liv och historia. Scenen längst till vänster är korsfästelsen, men då tyget är trasigt där har det troligtvis funnits andra scener från Jesus tidigare liv. Sedan kommer krucifixet där Jesus hänger på korset, när han ligger död i Marias famn. Sedan gravsättning och längst till höger är uppståndelsen och den yttersta domen. En scen med den heliga familjen med Jesus i Marias knä och Marias mamma Anna, är gjord i tunn blått ullgarn. Det gör att bilden blir lite “skirt” jämfört med den bruna, grova ullgarn som används till resten av bonaden. 

Texten runt bonaden, en så kallad akantusbård, är en bön tillägnad Anna. Den innehåller danska ord och man tror att den är hämtad från en dansk bönebok. Det finns även fåglar, andra djur, blommor samt andra växter. 

Bonaden har två vapensköldar: Riksrådet Ture Bielke och danskan Ingegerd Kröningsdotter. Det finns teorier om att Ingegerd Kröningsdotter har själv broderat bonaden men mer troligt är att dessa två personer har donerat gods eller pengar till klostret. 

Det är ovanligt att en ulltextil har så många färger. Det som är vanligt för ulltextil av det här slaget är tre till fem, medan Fogdöbonaden har sju eller åtta. Det finns också guldtråd i tre scener. 

Konstnären och kulturhistorikern Nils Månsson Mandelgren upptäckte bonaden i Fogdö kyrka och föreslog att den skulle skickas till Historiska museet på deposition. Det betyder att kyrkan äger fortfarande den men att Historiska museet tar hand om den. 

Senare har man hittat ytterligare delar till bonaden, som har donerats till Historiska museets samlingar. Bonaden kanske har varit upp till 15 meter lång när den var hel. Den delen var troligtvis för ful eller sliten för att vara med i antipediet, och har därför bevarats i en källare eller vind. Att den delen inte har exponerats för ljus under hundra år gör att färgerna är idag mycket starkare, särskilt den gula bakgrundsfärgen. En färg som inte har bevarats väl är vinröd som var dyr på medeltiden och det finns olika teorier varför det är så. 

Lång broderad textil med olika bilder och dekorationer.

Fogdöbonaden

Från Fogdö kyrka, Södermanland.

De tre helgonkungarna

På Fogdöbonaden finns de nordiska helgonkungarna avbildade: Erik, Olof och Knut.  

Erik blev Sveriges eget helgon och kallas för Erik den helige eller Sankt Erik. Enligt berättelserna var han en snäll kung som trodde starkt på kristendomen. Han reste till Finland tillsammans med en biskop som hette Henrik för att försöka få folket där att bli kristna. Han är den till i mitten med ett riksäpple, som är ett tecken på hans roll som kung. 

Sankt Olof den Helige är den norska helgonkungen som fick en väldigt stor popularitet i Sverige under medeltiden. Många kyrkor är invigda till honom och det finns många skulpturer bevarade av honom, flera stycken i Historiska museets samlingar. Han är den med en "norsk" yxa, ett långskaftat vapen med stor böjd klinga. 

Sankt Knut, eller Knut den helige, är Danmarks skyddshelgon. Knut IV var kung i Danmark från år 1080 till 1086 och brukade kallas Knut kung. Han är mest känd för att han försökte stärka kungamakten och kyrkan, vilket gjorde honom impopulär bland vissa rika och mäktiga personer. År 1086 blev han mördad i kyrkan i Odense, där han hade sökt skydd. Efter sin död blev han helgonförklarad. Han ligger begravd i Sankt Knuts kyrka i Odense och avbildas ofta med svärd.

Erik har namnsdag 18 maj, Olof har namnsdag 29 juli, och Knut har namnsdag 13 januari, som även kallas Tjugondag knut. Men det har med en annan medeltida Knut att göra.

Broderidetalj med Sankt Erik, Olof och Knut
Broderidetalj med Sankt Erik, Olof och Knut

Foto: Gabriel Hildebrand, Historiska museet/SHM (CC-BY 4.0)

En annan medeltida Knut  

Under medeltiden hade man i Norden flera Knutsdagar. Det fanns ett annat danskt helgon som hette Knut Lavard, även kallad Knut hertig. Han var inblandad i maktspelet om Danmarks krona. Han blev mördad efter ett julgille hos den danske kungen Niels 7 januari 1131 och fick snabbt helgonrykte. Hans dödsdag, som för ett helgon blir den himmelska födelsedagen, var den 7 januari. 

Varför heter det Tjugondag knut? 

Tjugondag knut och Knutdagen har fått sitt namn från den danska kungen Knut Lavards dödsdag. Eftersom Knut var ett slags skyddshelgon för medeltida grupper som jobbade med handel, brukade man ordna fester som hette knutsbaler. Det kan vara en anledning till att vi firar tjugondag Knut och har julgransplundring då. I en gammal bok som heter Bondepraktikan står det: ”Konung Knut bad dem hjälpa sig att driva julen ut.” 

Från början var Knuts namnsdag när julen tog slut. Men i slutet av 1600-talet började man i kyrkan fira jul en vecka längre och Knuts namnsdag flyttades till 13 januari. 

Sammanfattning

Fogdöbonaden från 1400-talet är över sju meter lång och visar både Jesu lidande och de nordiska helgonkungarna Erik, Olof och Knut. Den användes vid kyrkans högtider och knyter an till traditionen Tjugondag Knut. Tillsammans med fynd som silversmycket med lejonmotiv från Öland visar bonaden hur kristen tro, symbolik och hantverk präglade Nordens medeltid.

Du kanske även är intresserad av

Så här jobbar vi med kunskap på Historiska museet

Historiska museet är en del av Statens historiska museer som är en statlig museimyndighet. På myndigheten arbetar sakkunniga på olika ämnen, som exempelvis historia, arkeologi, konservering, med mera. Texterna på webbplatsen är framtagna i samarbete mellan olika experter, pedagoger samt annan personal. Texterna är faktagranskade och har utgångspunkt i etablerad forskning. I vissa fall saknas skriftliga källor och de fysiska lämningarna är knapphändiga och tvetydiga, särskilt långt tillbaka i tiden. Då tolkas materialet av experterna. Tolkningarna är dock alltid baserade på forskning. Textsammanfattningar har skapats med hjälp av AI och har faktagranskats.

Om du har frågor kring den faktamässiga bakgrunden till våra texter kontakta webb@historiska.se 

Hitta all kunskap

Sök och filtrera artiklar på tidsåldrar och teman i museets kunskapsbank.

Vuxen och barn pekar och plockar föremål arrangerade på ett fantasifullt sätt