En skatt från ett romerskt tempel

Lundström insåg att han hittat ett fornfynd och såg till att kärlet lämnades in till de antikvariska myndigheterna. Som tack för detta fick han ett brev från kung Carl XIV Johan och 100 riksdaler i hittelön, som var mycket pengar på den tiden. Vasen skiljer sig från nästan alla romerska bronskärl som hittats utanför det romerska riket. Formen saknar motsvarighet, men vad som verkligen gör kärlet unikt är inskriften: ”APOLLINI GRANNO DONVM AMMILIVS CONSTANS PRAEF TEMPLI IPSIVS VSLLM” (”Åt Apollo Grannus gav hans tempelföreståndare Ammilius Constans denna gåva”). Det finns bara ytterligare ett romerskt bronskärl med inskrift från Skandinavien och det kärlet är bara bitvis bevarat.

Helt klart måste Apollo Grannus-vasen, som den kallas, ha tillhört ett tempel och ingått i en tempelskatt. Den gud som templet tillhört var den romersk-keltiske guden Apollo Grannus, en sol- och källgud. En viktig helgedom för Apollo Grannus låg i det nuvarande Aachen i nordvästra Tyskland och det är inte omöjligt att vasen kommer därifrån.

Plundrande nordbor

Inskriften visar att vasen inte kan ha varit en vanlig handelsvara, som majoriteten av de andra romerska bronskärl som hittats utanför det romerska riket. I stället är det nog en mycket mer direkt kontakt mellan nordbor och romare som gjort att kärlet hamnat i Västmanland. Kanske är den ett av många resultat av plundringsräder in på romerskt område.

Apollo Grannus-vasen kan ses som ett tecken på att alla kontakter mellan romare och nordbor inte var helt fredliga. Stora rikedomar fanns innanför den romerska gränsen, rikedomar som kunde nås genom plundring.

Hundratals år före vikingatiden gjorde nordborna lyckade räder ner mot kontinenten och vände åter med plundringsgods som höjde den personliga statusen. De brända benen som fanns i vasen när den hittades tyder på att den använts vid begravning av en mäktig persons kremerade kropp.

Vasen från år 1-200 efter Kristus hittades i Västmanland, Björksta socken, Fycklinge.