En magisk ring från romarriket

”Var lycklig Eunesios”. Ungefär så står det på grekiska på en fingerring från romersk järnålder, ca 1-200 efter Kristus. Ringen är märklig både genom sin formgivning och sin dekor. Den är nästan 2 000 år gammal. Ringen har tre infattade stenar på ovansidan, en karneol och två granater.
  • Bronsålder

    1700 f.Kr. – 500 f.Kr.

  • Järnålder

    500 f.Kr. – 1100 e.Kr.

  • Vikingatid

    800 e.Kr. – 1100 e.Kr.

På den stora karneolen står det ”EVTYXI EVNESI” (ungefär ”Var lycklig Eunesios”). Vem den lycklige var som från början bar denna fingerring vet man inte. Förmodligen tillverkades ringen i en av det romerska rikets östra riksdelar. En grekisktalande person vid namn Eunesios har troligen burit den som amulett. Annars var det ganska vanligt i det romerska riket med signetringar, som man använde som sigill och ”undertecknade” och förseglade sina brev med. Men på sådana ringar är texten spegelvänd så att avtrycket får en rättvänd text.

Vilken typ av amulettfunktion karneolen haft vet vi inte. Men det var vanligt i hela Medelhavsområdet att bära ringar med olika typer av infattade stenar. De ansågs ha specifika magiska egenskaper. Vissa stenar skyddade mot förgiftning, andra stimulerade kärleken eller botade sjukdomar.

Statuspryl i Sörmland?

Ringen hittades 1936 i en åker vid Berga-Vrå, Kjula socken i Södermanland. Varför ringen hamnade i dagens Södermanland vet man inte. Kanske var den en gåva från en grek till en nordbo, kanske stöld- eller plundringsgods, eller kanske bara en lustig souvenir hemtagen för att imponera på grannar och släkt?

Hur man på den tiden uppfattade skrivtecknen vet man inte. Inte heller om det uppfattades som skrift eller endast som magiska tecken som gav ringen ett högre värde som amulett.

guldring från romersk järnålder

Guldring

Finns att se på Historiska museet i utställningen Guldrummet

Sammanfattning

En fingerring från romersk järnålder (ca 1–200 efter Kristus) hittades 1936 i Sörmland. Ringen har tre infattade stenar, inklusive en karneol med grekisk inskrift ”Var lycklig Eunesios”, och tros ha burits som amulett med möjliga magiska egenskaper. Den kan ha varit gåva, plundringsföremål eller prestigepryl, och visar på kontakten mellan nordbor och romersk kultur under järnåldern.

Du kanske även är intresserad av

Så här jobbar vi med kunskap på Historiska museet

Historiska museet är en del av Statens historiska museer som är en statlig museimyndighet. På myndigheten arbetar sakkunniga på olika ämnen, som exempelvis historia, arkeologi, konservering, med mera. Texterna på webbplatsen är framtagna i samarbete mellan olika experter, pedagoger samt annan personal. Texterna är faktagranskade och har utgångspunkt i etablerad forskning. I vissa fall saknas skriftliga källor och de fysiska lämningarna är knapphändiga och tvetydiga, särskilt långt tillbaka i tiden. Då tolkas materialet av experterna. Tolkningarna är dock alltid baserade på forskning. Textsammanfattningar har skapats med hjälp av AI och har faktagranskats.

Om du har frågor kring den faktamässiga bakgrunden till våra texter kontakta webb@historiska.se 

Hitta all kunskap

Sök och filtrera artiklar på tidsåldrar och teman i museets kunskapsbank.

Vuxen och barn pekar och plockar föremål arrangerade på ett fantasifullt sätt