Den vikingatida aristokratin
Järnålder
500 f.Kr. – 1100 e.Kr.
Vikingatid
800 e.Kr. – 1100 e.Kr.
Medeltid
1050 e.Kr. – 1520 e.Kr.

Överklassens gods med sina jättehus låg placerade på höjder som syntes vida omkring i Skandinaviens jordbruksbygder. På senare år har en rad godsmiljöer grävts ut arkeologiskt. Det finns lämningar av gods från yngre järnåldern i nästan alla större skandinaviska jordbruksbygder.

Halsband
Flerradig uppsättning med ett drygt 80-tal pärlor av glas, guld- och silverfolie, bergkristall samt en turkosfärgad fajanspärla. I uppsättningen ingår också ett hänge av en tvinnad silverring med en hängande skivformad bergkristallpärla. Gravfynd från Birka, Bj 854, Adelsö socken, Uppland.
Godsen hade en stor sal i mitten, en hall. Hallarna var stora som moderna lador, fast mycket finare byggda. Den största man hittat var mer än åttio meter lång och över åtta meter bred. Hallen var både boningshus och en plats för fester och religiösa ceremonier. I hallens mitt fanns ett högsäte.
Godsets herre tog emot gäster och sändebud sittande på högsätet ungefär som på en tron. Kring hallen fanns andra byggnader, som boningshus, stall, verkstäder och logi för godsherrens privata livvakt.
Vikingatida härskare
Vikingatidens makt var en makt över människor. Det fanns inga nedskrivna lagar och regler. Makten var man tvungen att kunna se och känna. Aristokratens fina kläder och godsets jättestora hall behövdes. Den politiska makten var småskalig.

Dräktspännen
Två parspännen av emaljerad och förgylld brons. Utförande och dekor tyder på tillverkning inom Frankerriket. Gravfynd från Birka, Bj 854, Adelsö socken, Uppland.
Till och med kungar och drottningar kunde bara härska över små jordbruksbygder stora som till exempel Öland, Närke eller Västmanland. All makt över större områden var mer eller mindre personberoende och tillfällig. När härskaren dog, upplöstes riket.
För att härska över andra bygder måste man kämpa om makten med de lokala aristokratiska familjerna där. Så var det i östra Skandinavien också under medeltiden, då olika kungasläkter i främst Östergötland och Västergötland kämpade med varandra om makten över dagens Mellansverige.
Lyx i livet och i döden

Obrända ben
Skelett av en kyckling. När gravgömman arrangerades efter att bålets lågors slocknat, placerades en obränd kyckling invid urnan på gropens botten. Gravfynd från Klinta, Köpings socken, Öland.
Finns att se på Historiska museet i utställningen Vikingarnas världDu hittar föremålet i monter 68, Vikingarnas värld Monter 68
Överklassen hade råd att beställa dyrbara föremål av exklusiva trähantverkare och smeder. Dessa reste mellan godsen och tillverkade sina mästerverk.
Trähantverkarna gjorde lyxskepp, vagnar och slädar med skuren ornamentik. Smederna kunde göra vapen, smycken och hästutrustningar. De kostbara tingen smyckade de rika. Föremålen kunde också användas som gåvor mellan aristokratiska familjer.
Överväldigande begravningsceremonier var en viktig del av överklassens livsstil. Lyxen visades upp som prov på rikedom och social ställning. I gravarna placerades personliga saker, men också spelpjäser, dryckesbägare, exotiska importerade föremål och andra värdefulla saker som använts på godsen.




