Bildstenar och hällristningar

Hällristningar är ett slags bildskrift som fanns redan under stenåldern. Men de flesta hällristningarna är från bronsåldern. Det vet vi genom de vapen och smycken som avbildades på hällarna. Exemplen finns i stora delar av Sverige men några kända områden finns i Tanum (Västra Götaland), Nämforsen (Västernorrland), Horsahallen (Skåne), Himmelstalund (Östergötland) och Boglösa (Uppland).

Platserna med hällristningar ligger ofta nära vatten eller våtmarker. Längre norrut i Sverige finns de vid älvarnas forsar. Den vanligaste formen av hällristning i Sverige är skålgropar.

Under yngre järnåldern kom bildstenar – som liknar runstenar men i stället för runor (vikingatida bokstäver) har bilder ristats in. De allra flesta bildstenar har hittats på Gotland.

Bilderna är ofta placerade i rutor, precis som i en serieteckning. De kan föreställa olika saker och ibland är det svårt att se vad som avbildats. Bronsålderns bilder visar skepp, människor, vilda och tama djur, vapen och abstrakta tecken som cirklar, hjul och hand- eller fotavtryck.

Klintastenen

På en sten från Klinta på Öland, har någon under bronsåldern ristat in ett skepp med manskap. Under finns tre djur och över skeppet finns ytterligare ett. Cirkelfiguren högst upp på stenen kan tolkas som en sol, omgiven av små inhuggna gropar.

Groparna finns också på stenens sida och kallas skålgropar eller älvkvarnar i folktraditionen.

Ardrestenarna

Ardrestenarna är bland de mest välkända bildstenarna i Historiska museets samlingar. På stenen från Ardre berättas sagan om Völund. Völund var en smed som kunde smida magiska saker. Han tillfångatogs av kungen och tvingades smida åt honom. För att Völund inte skulle fly skar kungen av hans knäsenor.

Völund kom sedan att hämnas på kungen genom att hugga huvudet av hans söner och tillverka smycken och bägare av pojkarnas skallar, tänder och ögon. Völund förvandlade sig sedan till en örn och flög i väg från sitt fängelse. På bildstenen, till höger om kistan med tänger, finns pojkarnas kroppar med avhuggna huvuden.

Vad berättar bilderna?

Vad bilderna berättar vet man inte. Man kan gissa att den som ristade in bilden av en älg hoppades få bra jaktlycka, att bilder av människor och hjordar av djur tillsammans återgav skapelsemyter om hur de första människorna kom till landet medan de många skeppen kanske visade tron på hur människorna färdas vidare efter döden upp till solen. Samma bildtecken kan också ha använts till att förmedla olika berättelser beroende på kombination med andra tecken liksom när och var de ristades.