Att vara rik på bronsåldern

Bronsålderns samhälle var hierarkiskt. Mäktiga människor kan ha visat sin status genom att offra en del av sin rikedom till gudarna. Exempel på offergåvor i Historiska museets samlingar är guldskålar, smycken och vapen.
  • Stenålder

    12 000 f.Kr. – 1700 f.Kr.

  • Bronsålder

    1700 f.Kr. – 500 f.Kr.

  • Järnålder

    500 f.Kr. – 1100 e.Kr.

Guldföremål med ringformade dekorationer
Detalj av guldkärl. Foto: Helena Bonnevier, Historiska museet/SHM (CC BY 4.0).

Bronsåldern var de stora gåvornas tid. Knappt någon gång under forntiden har man lagt ned så många dyrbarheter i jorden eller vatten som då. Arkeologer har hittat dem i sanka mossar eller sjöar, vid källvatten eller på kullar, platser som troligen var heliga.

Det var gåvor till gudomligheter eller högre makter. Smycken och vapen sänktes ned under vattenytan och försvann ur människornas ägo. Men den som offrade eller gav bort fick säkert i stället stor prestige i samhället.

Guldskål med uthamrade linjer och rutor

Guldskål

Hittad vid Smörkullen, Skrea socken i Halland.

Finns att se på Historiska museet i utställningen Guldrummet

En rik överklass

Bronsålderns samhälle var hierarkiskt med ett ledarskikt som hade kontroll över tillförseln av brons och guld. Det var de som hade möjligheter att ge gåvor, både till varandra och till de högre makterna. Under äldre bronsålder begravdes de med dyrbara gravgåvor i storhögar som syntes på långt håll i landskapet.

De människor som inte tillhörde ledarskiktet under äldre delen av bronsåldern vet man mindre om. De har inte lämnat lika många spår. Efterhand blev bronsålderns gravskick mer demokratiskt genom att de flesta brändes på bål och hade få gravgåvor med sig i döden. Också markeringen av graven ovan jord blev mindre eller försvann helt. Det behöver inte betyda att de sociala skillnaderna minskade.

Guldskålarna var sköra offergåvor

Dessa guldskålar är så sköra att de inte går att dricka ur eller använda till andra praktiska saker. De är av papperstunn kvalitet, uthamrade ur en guldplåt. De var nedsatta i jorden på speciella platser nära havet. Det måste ha inneburit en hög status att äga sådana skålar. Och troligen var det ännu högre status att ge dem till gudarna under ceremoniella former på en helig plats. De är rikt dekorerade med strålkors och koncentriska cirklar.

Djup guldskål med uthamrade linjer och rutor

Guldskål från Blekinge

Hittad i Mjövik, Nättraby socken i Blekinge.

Finns att se på Historiska museet i utställningen Guldrummet

Bronsålderns idévärld

Dekoren på skålarna är symbolisk. För oss ter den sig abstrakt och stiliserad. Det är sicksacklinjer, rader av bucklor, cirklar och hjulkors. Det var vanliga motiv under bronsåldern både på hällristningar, kultföremål, vapen och smycken.

På ristningarna kombinerades cirklar och hjulkors ofta med skepp. De kunde också symbolisera vagnar dragna av oxar eller hästar. I gravar fanns ibland hjulkors som motiv på lösa stenar.

Andra exempel är kultföremål som hittats, till exempel miniatyrvagnar med hjul, bärande stora skivor i brons. Skivorna, tolkade som solskivor, är dekorerade på liknande sätt som guldskålarna.

De olika kombinationerna med skepp, solskivor, hästar och vagnar talar för att hjulkors och cirkelfigurer har varit symboler för både rörelsen och solen, ibland för resan bortom livet. Innebörden av motiven har troligen ingått i en övergripande idévärld i bronsålderns samhälle.

Sammanfattning

Under bronsåldern fanns en tydlig skillnad mellan rika och fattiga. De mäktiga visade sin status genom att offra dyrbara föremål som guldskålar, smycken och vapen till gudarna. Guldskålarna var tunna och ömtåliga, och användes troligen bara som offergåvor vid heliga platser. Vanliga människor lämnade få spår efter sig, men gravskicket blev med tiden mer enkelt och lika för fler. Du kan se guldskålar och andra föremål från bronsåldern på Historiska museet.

Du kanske även är intresserad av

Så här jobbar vi med kunskap på Historiska museet

Historiska museet är en del av Statens historiska museer som är en statlig museimyndighet. På myndigheten arbetar sakkunniga på olika ämnen, som exempelvis historia, arkeologi, konservering, med mera. Texterna på webbplatsen är framtagna i samarbete mellan olika experter, pedagoger samt annan personal. Texterna är faktagranskade och har utgångspunkt i etablerad forskning. I vissa fall saknas skriftliga källor och de fysiska lämningarna är knapphändiga och tvetydiga, särskilt långt tillbaka i tiden. Då tolkas materialet av experterna. Tolkningarna är dock alltid baserade på forskning. Textsammanfattningar har skapats med hjälp av AI och har faktagranskats.

Om du har frågor kring den faktamässiga bakgrunden till våra texter kontakta webb@historiska.se 

Hitta all kunskap

Sök och filtrera artiklar på tidsåldrar och teman i museets kunskapsbank.

Vuxen och barn pekar och plockar föremål arrangerade på ett fantasifullt sätt