Återbruk av textil i en mässhake

Det finaste och mest betydelsefulla plagget som präster bär i kyrkan är mässhaken. Den används när mässa firas, det vill säga när nattvarden delas ut. Man kan säga att det är högtidsplagget nummer ett inom kyrkan.

Historiska museets samling innehåller bland annat en mässhake från Bärbo kyrka i Södermanland där fodret är av återvunnet material. Mässhaken i sig är av violett silkesammet med ett vegetativt broderi av silvertråd och strödda silverpaljetter. På framsidan finns en bård och på ryggsidan ett kors av knypplad guldspets.

Sannolikt har en inredningstextil från 1600-talet använts. Kanske har den från början tjänat ett annat syfte på någon av de stora gårdarna i närheten, till exempel som sängomhänge.

Mässhakens foder har bestått av flera tygbitar. Var fodret så från början eller om det har lagats, är osäkert. Det ena fodertyget är av rosa siden och det andra tyget är ett kattuntryck. Ordet kattun avslöjar tygets kvalitet. Ordet härleds från det franska coton som betyder bomull (jämför cotton på engelska).

Tyget har ett tryckt mönster med kinesiska figurer. Mot en röd botten tecknar sig öar av motiv. I den största motivscenen ses en hund som hoppar genom en ring medan tre män ser på. Det mindre motivet föreställer en sittande man med lans och en bevingad drake.

Det kinesiska figurmotivet kan få oss att tro att det är tillverkat i Kina, men så är det inte. Under 1700-talet, när det här tyget är tillverkat, hade Europa täta handelskontakter med Kina. Förutom att européerna köpte varor därifrån inspirerades också formgivare av det kinesiska formspråket och tyg som detta trycktes i Europa.

Kattuntrycket, liksom mässhakens yttertyg, kan mycket väl ha varit en del av en interiör på ett slott eller herrgård. Kring 1700-talets mitt var det populärt att inreda rum med textiltapeter av kattuntryck.