Träskulptur – ängeln från Njutånger

3D-modell av Ängeln från Njutånger från 1500-1525 (Historiska museet/SHM CC BY 4.0).

Sverige har ett stort och unikt material av träskulpturer. Vissa har importerats och andra kommer från lokala verkstäder. Till det vi kallar träskulptur räknas de krucifix, madonnor, helgonbilder med mera, som inte ingår i altarskåp. När man tittar på kyrklig konst måste man vara medveten om att den medeltida kyrkliga konsten i Sverige aldrig var avsedd enbart som prydnad. Den var alltid underordnad ett religiöst syfte.

Under medeltiden fanns ingen elektricitet. För att lysa upp hus och rum fick människor tända ljus, facklor och oljelampor. I kyrkorna användes vaxljus i olika typer av ljusstakar. De fanns till exempel kring altaret, vid helgonskrin och vid heliga bilder. 

En sorts ljusstakar som fanns i kyrkorna kallas för ljusstavar. De var gjorda av trä och kunde vara flera meter långa. Ofta hade de fina dekorationer längst upp, där ljuset satt. Den här ängeln har suttit längst upp på en ljusstav och i sin ena hand har den en egen liten ljusstav med ett ljus. I den andra handen höll ängeln från början en handklocka, men den finns inte kvar. 

Ljusstavar fanns i den medeltida kyrkan och användes både som fast placerad ljusstake och för att bäras runt i processioner. De kunde vara ganska höga och vanligtvis bestod själva staven av en vriden repstav. Högst upp fanns ofta en ängel. Den här kommer från Njutånger i Hälsingland och saknar staven och det krön som den en gång var fäst vid. I ena handen håller ängeln faktiskt en ljusstav som ger oss en ledtråd till hur den nu förlorade staven kan ha sett ut. I den andra handen, som är rörlig, har det med stor sannolikhet suttit en klocka som svängt och pinglat när ljusstaven burits omkring. Skulpturen, som har så gott som all originalbemålning kvar, köptes till museet från en antikhandlare 1932. Den är tillverkad vid början av 1500-talet och troligtvis utförd av Haaken Gullesons verkstad. 

Träskulptur föreställande ängeln från Njutånger

Ängeln från Njutånger

Originalföremålet som 3D-skannats.

Digitalisering i 3D

Historiska museet ingår i myndigheten Statens historiska museer. Organisationen jobbar ständigt med att digitisera och digitalisera samlingarna. Ett exempel på arbetet är 3D-modeller av några föremål på Historiska museet.

Hur gör man en 3D-modell?

En fotograf tar ett stort antal stillbilder av ett föremål från olika vinklar. Bilderna bearbetas sedan av ett datorprogram för att skapa en digital representation av föremålet – en 3D-modell. Den här tekniken kallas för fotogrammetri eller Structure from Motion (SfM).

På detta sätt skapas löpande 3D-modeller av föremål ur museets samlingar. Modellerna tillgängliggörs i plattformen Sketchfab.com där kan du titta på, ladda ner och återanvända dem fritt under öppen licens. Har du använt 3D-modeller för att skapa något du vill dela med dig av till oss? Eller vill du komma i kontakt med avdelningen som ansvarar för 3D-modellerna? Mejla gärna till bilder@shm.se.

Fler föremål i 3D

Så här jobbar vi med kunskap på Historiska museet

Historiska museet är en del av Statens historiska museer som är en statlig museimyndighet. På myndigheten arbetar sakkunniga på olika ämnen, som exempelvis historia, arkeologi, konservering, med mera. Texterna på webbplatsen är framtagna i samarbete mellan olika experter, pedagoger samt annan personal. Texterna är faktagranskade och har utgångspunkt i etablerad forskning. I vissa fall saknas skriftliga källor och de fysiska lämningarna är knapphändiga och tvetydiga, särskilt långt tillbaka i tiden. Då tolkas materialet av experterna. Tolkningarna är dock alltid baserade på forskning. Textsammanfattningar har skapats med hjälp av AI och har faktagranskats.

Om du har frågor kring den faktamässiga bakgrunden till våra texter kontakta webb@historiska.se