Biskopskräkla
Kräklan har ursprungligen krönt en biskopsstav. Den tillhör de så kallade Helgöklenoderna som också består av en Buddha-figur och en skopa från östra medelhavsområdet.
Kräklan är irisk eller möjligen brittisk, och från omkring 700–800 e. Kr. och tillverkad av brons. Den är ornerad i så kallat karvsnitt, en slags dekorativ skärning i geometriska mönster, och har inläggningar av blått glas och olika emaljeringar. Kräklans övre del är utformad som en slingrande drake eller ett odjur. Mellan käftarna i gapet syns ett mansansikte. Motivet berättar historien om Jona och hur han kastas upp ur valfiskens buk. Det kan därför ses som en symbol för återfödelsen.
Även om motivet är detsamma på båda sidor av kräklan skiljer sig utförandet åt sidorna emellan. På ena sidan har drakens, eller valfiskens, kropp givits ett fiskbensliknande mönster utfört i karvsnitt, på den andra sidan har kroppen givits inläggningar av små bitar gul och grön emalj. Även mannen, Jona, ser olika ut. På ena sidan har han pannlugg och öppen, gapande mun, på andra sidan är såväl frisyr som mun annorlunda . Varför har konstnären valt att göra så? Kanske visar den ena sidan när Jona slukas av valen och den andra när han spottas ut? Om kräklan vänts från sida till sida vid processioner, måste effekten ha varit häpnadsväckande.
