Yngre bronsålder

Bronsålder kallas den del av förhistorien som är från tiden mellan år 1700 f.Kr. till år 500 f. Kr. Den brukar delas in i äldre och yngre bronsålder. Tidsperioden mellan 1100 och 500 f Kr kallar arkeologerna för yngre bronsålder.

En av anledningarna till att man skiljer mellan äldre och yngre bronsålder är att gravskicket förändrades. Från att begravt de döda obrända slår seden med att bränna de döda på bål igenom stort, det s.k. brandgravskicket. Samtidigt förändrades också de synliga gravöverbyggnaderna. Även om stora högar fortfarande byggdes så började man anlägga bygravfält där familje- eller bymedlemmarna begravdes inom ett avgränsat område. Gravgåvorna blev också mer standardiserade. Förändringarna hade börjat så smått redan under äldre bronsålder men blev nu tydliga.

Orsaken till förändringarna vet vi inte men många arkeologer menar att sociala och ekonomiska förändringar skedde i samhället ungefär samtidigt. Med det förändrade gravskicket blir det också svårare att för nutidens arkeologer att se de sociala ojämlikheterna även om dessa säkert fortsatte.

Vi känner till ett stort antal bosättningar i Skandinavien från yngre bronsålder, både små och stora. Det innebär att man kan rekonstruera bosättningsmönster och människors livsvilllkor på ett säkrare sätt än tidigare.  Bronsgjutning och produktion av lokala föremål fortsatte parallellt med import av färdiga föremål, bland annat olika typer av bronssvärd. På kontinenten använde man sedan ca 1000 f.Kr. järn istället för brons till vapen och redskap medan smycken gjordes av brons och guld. I Skandinavien blev föremål av järn vanligare först under slutet av bronsåldern.