Vikingar
Skimrande smycken, blodtörstiga krigare och märkliga gudar. Var det så det var? Vill du veta mera om runskriftens hemlighet? Om hur människorna klädde sig, levde och dog?
För 1 000 år sedan fanns en annan värld just här där vi bor idag. Där levdes ett annat liv och helt andra spelregler gällde. Arkeologin kan berätta mer om vikingatiden nu än någonsin tidigare. Långt innan Sverige och svenskarna fanns hade människor här andra identiteter och hörde till andra sammanhang. Vikingatidens Eowland, Sundermannia och Iamtaland kan ungefär översättas med de senare landskapen Öland, Södermanland och Jämtland, men någon ”svensk” identitet fanns inte. För de flesta var den lokala jordbruksbygden livets centrum.
Relaterat material
Praktspännet
Praktspännet
Ett väldekorerat klädspänne med ofantligt många och små stiliserade djur. Myter och berättelser i metall från 400- och 500-talen. Se tusen år av svensk design i Historiska museets arkiv. Kent Andersson, arkeolog vid Historiska museet visar och berättar. Av Ur Samtiden.
Remändesbeslaget
Remändesbeslaget
Ett dräkttillbehör från cirka 100 e.Kr. som visar på en oväntad romersk påverkan. Se tusen år av svensk design i Historiska museets arkiv. Kent Andersson, arkeolog vid Historiska museet visar och berättar. Av UR Samtiden.
Gerumsmanteln
Gerumsmanteln
Gerumsmanteln hittades i en mosse på Gerumsberget 1920 och beräknas vara 2300 år gammal. Det gör den till Sveriges äldsta bevarade klädesplagg. Manteln har stickhål vilket talar för att dess sista ägare blev mördad. Amica Sundström, antikvarie, visar och berättar.
Vikingakvinnorna som seglade till Amerika
Vikingakvinnorna som seglade till Amerika
Erik Rödes saga skildrar ett vikingatida försök att kolonisera Nordamerika. Två kvinnor, Gudrid och Frejdis, spelar centrala roller. Rör det sig om historiska personer? Vad vet vi i så fall om dem? Vad vet vi över huvud taget om kvinnor som resenärer under vikingatiden? Stefan Högberg, författare och föreläsare, berättar. Inspelat onsdagen den 21 november 2018. Cirka 49 minuter,
Magiskt örtbruk från järnålder till medeltid
Magiskt örtbruk från järnålder till medeltid
Det finns många spridda och populära föreställningar om hur det magiska örtbruket sett ut i äldre tid, men hur ser egentligen de historiska spåren efter denna magi ut? Hur användes växterna och på vilka sätt ansågs de fungera magiskt? Och finns det egentligen något som kan kallas ”häxörter”? Jens Heimdahl arbetar som arkeobotaniker på Arkeologerna vid Statens historiska museer. 52 minuter.