Utforska historien

Balder – den vackre och älskade

Balder är en av de mest älskade gudarna. Han är son till Oden och Frigg, och känd för sin godhet, klokhet och skönhet. Myterna om Balder handlar om hans död och om försöken att få tillbaka honom från dödsriket.  

Heimdall – människornas stamfader

Heimdall är människornas stamfader och han lär dem många saker, till exempel om runorna. Han är en gåtfull gud som hör ihop med världsträdet Yggdrasil. En tolkning av hans namn är ”Den som lyser över världen”.

Freja – fruktbarhetens och krigets gudinna

Freja är fruktbarhetens, kärlekens och skönhetens gudinna, men också förknippad med magi och krig. Freja är dotter till havsguden Njord och tvillingsyster till Frej, som liksom hon tillhör vanernas gudasläkt.

Vikingarnas mytologiska värld

Nordisk mytologi ligger till grund för vikingarnas religiösa och mytologiska föreställningar. Den berättar om gudar, jättar och människor, och har sitt ursprung i tiden före kristendomen. Under denna tid trodde människor i Skandinavien på flera olika gudar.

Oden – gudarnas ledare

Oden har många namn och är både krigsgud och dödsgud. Till hans boning Valhall kommer hälften av de krigare som dött i strid. Han är den enögde allfadern som offrat sitt öga för att kunna se allt som händer i världen.

Frigg – Asgårds härskarinna

Frigg tillhör asagudarna och är den högsta kvinnliga guden i den nordiska gudavärlden. Hennes hem kallas Fensalarna (”sumpsalarna”), ett palats i Asgård. Frigg är mest känd för sin roll som äktenskapets beskyddare, men också som mor till Balder, den vackraste och mest älskade av gudarna.

Tor – Åskguden

Tor är den kraftfulle åskguden i nordisk mytologi. Han kallas ofta för "Dundraren", eftersom han styr över åska och blixtar. Tor är också böndernas och de fria människornas gud. Han är känd för sitt heta temperament, sitt röda hår och sina buskiga ögonbryn.

Idun – gudinnan för ungdom och livskraft

Idun är känd som gudinnan för ungdom och föryngring. Hennes mest kända egenskap är att hon förvarar och delar ut de gyllene äpplen som håller asagudarna unga. Utan hennes äpplen skulle gudarna åldras precis som vanliga människor och därför spelar hon en avgörande roll i myternas värld.

Den nordiska mytologins världar och väsen

Den fornnordiska mytologin och vikingarnas världsuppfattning innehåller mängder av olika världar och mytologiska väsen.

Skade – vildmarkens gudinna

Skade är vildmarkens gudinna som jagar i fjällen på sina skidor. Hennes pappa är jätten Tjatse. Och trots att hon är jättinna blir hon accepterad av gudarna i Asgård, när hon gifter sig med havsguden Njord.

Källor till nordisk mytologi

Hur kan vi veta något om människors tro, mytologiska berättelser och tankar om livet efter döden för tusen år sedan – det som kallas vikingatid?

Gravar och skelett

Utforska gravar och skelett genom historien, i Historiska museets samlingar.

Människor och livsöden

Utforska människor och livsöden genom historien, i Historiska museets samlingar.

Tro och världsbild

Utforska tro och världsbild genom historien, i Historiska museets samlingar.

Skatter

Utforska skatter i Historiska museets samlingar.

Bakom kulisserna

Häng med oss bakom kulisserna på Historiska museet och få djupare förståelse för museets verksamhet.

Nordisk mytologi

Utforska nordisk mytologi på Historiska museet.

Konst och hantverk

Utforska konst och hantverk genom historien, i Historiska museets samlingar.

Sveriges äldsta möbel – bänken från Kungsåra

Den medeltida Kungsårabänken är en publikmagnet på Historiska museet. Se en 3D-skanning av bönken.

3D: Dryckeshorn med sagodjur

3D: En sko från medeltiden

Skor i läder var bra att ha för att skydda fötterna mot kyla, regn och lera. Denna användes för 600 år sedan, under medeltiden.

3D: En trebensgryta i keramik

3D: ängeln från Njutånger

Ljusstavar fanns i den medeltida kyrkan och användes både som fast placerad ljusstake och för att bäras runt i processioner. Denna kommer från början av 1500-talet.

3D: Madonnan från Väversunda kyrka

Denna träskulptur kommer från Väversunda kyrka, Östergötland. Madonnan är en av få bevarade unggotiska madonnor av sitt slag. Hon är tillverkad i ek, troligen i Sverige, omkring 1300–1325.

3D: Relikask från Vadstena kloster

Relikasken är från 1400-talet och tillverkades i Vadstena kloster. Den är broderad med guld- och silkestråd samt pärlor och olika slags metallfolie.

3D: Björns tumba från Botkyrka kyrka

Denna gravtumba är uthuggen ur ett enda sandstensblock på 1100-talet. Vad berättar texten och runorna?

3D: Kranium från slaget vid Visby

År 1361 invaderade kung Valdemar Atterdag Gotland, och det stod ett slag mellan gotlänningar och danskar vid Visby. De döda begravdes i massgravar strax utanför ringmuren, på den plats som idag kallas Korsbetningen. Arkeologer har undersökt skeletten i Historiska museets samlingar, som visar många kraftiga skador.

Ett etruskiskt bronskärl

Bronskärlet är en del av Hassleskatten som upptäcktes 1936 vid Äverstaån i Hassle. Skatten består av ett rituellt bronsåldersfynd.

Fogdöbonaden – Sveriges längsta textil

Tjugondag knut dansas julen ut. Läs om den danske kungen Knut Lavard och varför vi firar tjugondagen.

Medeltidens konst: Träskulpturer

Konservering av en medeltida träskulptur visade ett fascinerande upptäck: ett hål i madonnans huvud innehöll benfragment som var 3 500 år gamla.

Historiska museet: En funktionalistisk borg

Hör Pia Bengtsson Melin, konsthistoriker och förste antikvarie vid Historiska museet, berättar om byggnaden och de olika stilhistoriska referenser som döljer sig både utanpå och inuti.

Medeltida helgon: Sankt Olof

Antikvarie Pia Bengtsson Melin berättar om en träskulptur som föreställer Sankt Olof, i Historiska museets samlingar.

Fogdöbonaden – Sveriges längsta textil

Tjugondag knut dansas julen ut. Läs om den danske kungen Knut Lavard och varför vi firar tjugondagen.

Jul på vikingatiden och medeltiden

Firade man jul på vikingatiden? Fanns de tre vise männen och Betlehemsstjärnan på riktigt? Lär dig om julmyter och traditioner på Historiska museet i Stockholm.

Staffan var en stalledräng

Men vem var Staffan egentligen? Legenderna om hans liv var färgstarka och fantasifulla – men helt utan verklighetsförankring.

Nyårsdagen och nyårstraditioner 

Idag firar vi med traditioner som festmat, fyrverkerier och ibland nyårslöften. Men när började vi fira nyår? Den 1 januari blev nyårsdag i Sverige först under 1500-talet. Innan var juldagen, Jesus födelse, årets första.

Lucia – kvinnan bakom traditionen

Svenskarnas Luciafirande grundar sig på ett helgon, Lucia. Hon var en helig jungfru som på 200-talet levde i Syracusa på Sicilien. Luciafirandet så som den ser ut nu blev vanligt på 1950-talet men Lucia finns på bilder redan under medeltiden.