Sveriges snyggaste bulle

Sveriges äldsta och samtidigt bäst bevarade bröd ser ut som en slät bulle eller ett franskbröd. Det är från 400-talet och påträffades vid en arkeologisk utgrävning för omkring hundra år sedan i fornborgen Boberget i Östergötland. Att brödet är så bra bevarat beror på att det är bränt.

Sveriges äldsta och bäst bevarade bröd är 7 cm i diameter och 4 cm tjockt. Analyser har visat att det är bakat av grovt kornmjöl. Under 2008 kan brödet ses i Historiska museets utställning Bröd och andra bullar. Bröd förmultnar lätt i jorden. De allra äldsta brödbitarna som hittats i Sverige är lite äldre än brödet från Boberget och kommer från 200-talet, men de är mest som smulor eller små knöggliga bitar. Hela förhistoriska bröd är ovanliga.

Romerska influenser

Bröd har bakats i tusentals år i andra delar av världen. I Skandinavien har olika sorters säd odlats i ungefär 6 000 år, men man började förmodligen inte baka bröd förrän på 200-talet. Innan dess användes säd mest till grötliknande rätter och jästa drycker.

Att man började baka bröd på 200-talet har att göra med de kontakter som människor i Skandinavien hade med romarriket. Kontakterna var av många olika slag, bland annat deltog skandinaver i den romerska arméns hjälptrupper. Forskare menar att det förmodligen var genom armén som skandinaver fick direktkontakt med romarnas brödkultur, och det var också i armén som skandinaver lärde känna den romerska tekniken att mala säd till riktigt fint mjöl.

I den romerska armén ansvarade varje grupp om åtta soldater för sin egen handkvarn och malde sitt eget mjöl till bröden man bakade. Den typen av kvarn kallas för vridkvarn och sådana hade man tidigare inte använt i Skandinavien. Men när skandinaver som deltagit i hjälptrupperna reste tillbaka hem så tog de med sig den nya tekniska kunskapen tillsammans med embryot till en skandinavisk brödkultur. En bit av en sådan kvarn hittades också tillsammans med det runda brödet i Boberget.

Dela bröd

De tidigaste bröden i Skandinavien verkar främst ha varit för aristokratin och inte ätits som var mans föda. Kanske användes bröd också i gemensamma måltider där syftet var att äta tillsammans för att skapa en särskild samhörighet. Det äldsta skriftliga omnämnandet av bröd i Skandinavien tyder på det.

Allra första gången bröd nämns i skrift i Skandinavien är på en runsten från Tune i sydöstra Norge som är från 400-tal eller 500-tal. Den avlidne mannen som nämns på stenen heter Wodurid och han kallas i runskriften för ”brödtryggaren”. Forskare har tolkat detta som att Wodurid var en mäktig hövding som benämndes ”brödtryggaren” eftersom han stod för brödet och födan som delades ut till männen som ingick i hans följe eller hird. På så vis knöts männen till varandra genom att dela bröd och de knöts också till hövdingen eftersom det var han som försåg dem med brödet.

Inne i fornborgen Boberget där det runda brödet hittades fanns en befäst gård. Dateringarna sammanfaller med runstenen i Tune. Kanske bodde där en samtida med Wodurid i Tune som delade ut bröd till sina män. Var det så brödet i Boberget skulle ha använts om det inte blivit kvar på platsen där arkeologer påträffade det många sekler senare?

Månadens föremål, oktober 2008
Av Lotta Fernstål