Skål ta mig fan!

Glas är hårt men ändå skört. Trots att de lätt går i tusen bitar finns flera vackra glas från äldre tider kvar. Glasen från Läckö slott gjordes i Venedig i slutet av 1500-talet och var riktigt exklusiva då de användes.

Har ni någon gång känt suget efter att slänga ett vackert glas i golvet bara för att få se det explodera i tusentals skärvor? Att få uppleva förgängligheten i detta underbara material som har den unika egenskapen av att vara både hårt och skört på en gång. Om det är så, är det bara en nedärvd tradition. Redan på 1500-talets förra hälft omtalar Olaus Magnus följande:”Glas brukas icke alls eller åtminstone högst sällan på nordbornas bord.” Det berodde i sin tur på att nordborna ”skulle anse det för ett nöje att få krossa glasen, och dessas skärvor kunna genom att skära av senorna vålla icke blott obotlig vanförhet i en arm, utan en ögonblicklig död. Sådan fara löper man icke med granmuggar. ”Trots ovan nämnda faror, hittades glasen på bilden vid de stora undersökningarna av Läckö slott på 1920- och 30-talen. Här fanns minst två vinpokaler, tillverkade i Venedig under slutet av 1500-talet eller under 1600-talet. De är i klarglas, gjorda i en teknik som kallas filigran.  I glaset skulle ett rött vin serveras då den röda färgen framhäver kontrasterna mellan det klara glaset och de pålagda och invävda vita glastrådarna.

En glaspokal avsedd för rödvin. Inventarienummer 21682. Foto: Victoria Dabir/SHM

Under perioden då glasen gjordes tillhörde Läckö slott olika adelsmän, bland andra Jacob Pontus de la Gardie. Det var personer som hade kontakter med övriga Europa och som hade bra koll på kontinentens modeväxlingar både vad gäller kläder och föremål.

Venetianskt glas

Glastillverkningen i Venedig har en lång tradition. När Läcköglasen tillverkades stod den venetianska glastillverkningen på sin höjdpunkt när det gäller teknik, kvalitet och form. Glasen var en lyxartikel med hög modefaktor. De blåstes på ön Murano utanför Venedig dit tillverkningen flyttades redan på 1290-talet. Det fanns en dubbel anledning till flytten, dels ville man bli av med den brandfarliga verksamheten från Venedig, dels ville man ha kontroll över glastillverkningen.

Anledningen till kontrollen var att det klara glas som blåstes på Murano inte kunde tillverkas någon annanstans i Europa. Glaset var en handelsvara som efterfrågades av kungar och adels-män över hela Europa och affärerna var mycket lukrativa. Men trots den intensiva bevakningen av ön, där rymning medförde dödsstraff, lyckades flera glasblåsare ta sig därifrån. Därmed spred sig kunskapen om hur man tillverkar klart glas över Europa och glashyttor etablerades i dagens Holland, Tyskland och England.

Lite om glasmassa

Glas består huvudsakligen av tre beståndsdelar; glasbildare, flussmedel och stabilisator. Glasbildare är vanligtvis sand eller kvarts. Flussmedlet som används för att få ner smältpunkten består vanligen av pottaska eller soda.  Stabilisatorn kan utgöras av kalk som bidrar till glasets struktur. De tre beståndsdelarna blandas samman och smälter till en seg, smidig massa vid 1 000-1 500 grader Celsius. På grund av sina egenskaper kan den lätt formas, blåsas eller spinnas till fina trådar.

Glasmassa kan antingen vara färgad eller klar. Att glaset är färgat beror på föroreningar eller en medveten infärgning med kemikalier. Äldre glas har ofta en grön eller grönaktig ton som beror på att järnoxid i sanden fällts ut i glasmassan. Den sortens glas brukar kallas waldglas eller skogsglas. Om glasmassan medvetet ska färgas in finns en rad kemikalier att ta till. För blått glas används kobolt, för violett mangan (mangan används också för att avfärga skogsglas), för rött koppar och guld, och för svagare rött eller rosa används selen.

Filigranteknik

Filigranglas räknas av många som adeln bland glas. Det är ett klart glas där massan är genomvävd av ett stort antal trådar som sirligt följer varandra eller bildar invecklade nät. Väldigt förenklat så sammanställer man glasstavar, oftast vita tillsammans med ofärgade, smälter dessa till en kolv, vilken man sedan vrider så att trådarna löper spiralformigt.  Tekniken utvecklades på Murano under 1500-talet.

Yppersta kvalitet

Åtminstone två personer på Läckö slott har tillsammans avnjutit ett rött vin, förmodligen kryddat efter tidens smak, i exklusiva glas av allra yppersta kvalitet, det bästa som går att få tag på för pengar. De har förhoppningsvis njutit av samspelet mellan det röda vinet och det vita och klara glaset. Kanske har de känt glasets skörhet och styrka och enligt gammal tradition, kastat det i väggen och sett ett fyrverkeri av glasbitar segla genom luften.

Månadens föremål, maj, 2007
Av Annica Ramström