Liv och samhälle

I Sverige kallas tiden mellan kristendomens införande i mitten av 1000-talet och reformationsriksdagen i Västerås år 1527 för medeltiden. Det är en tidsperiod som länge betraktades som mörk av forskarna. Myten om den mörka medeltiden uppkom under den tidsperiod som följde efter medeltiden: renässansen.

Medeltiden kom då att betraktas som en mellanperiod som skilde antiken från den egna tidsåldern som man uppfattade som antikens återfödande. Myten om medeltiden som en mörkertid lever kvar än idag. Självklart fanns det elände, fattiga människor och förtryck, men det var också en ljus, öppen och dynamisk tid. Under medeltiden förändras samhället i Sverige på många olika sätt. En ny religion fick fäste i landet, kristendomen, och en statsmakt växte fram. Det innebar att samhällets uppbyggnad förändrades från ett ättesamhälle, där ätten eller släkten var samhällets sociala bas, till en statsmakt där kung, aristokrati och kyrkliga ämbetsmän hade den avgörande makten.

Detalj från altarskåp från Törnevalla kyrka, Östergötland. Inventarienr: 14212. Foto: Lennart Karlsson/SHM

På medeltiden var det skillnad på folk och folk. Nästan alla människor var bönder. Ändå måste de följa de lagar och bestämmelser som de rika i landet bestämde; adel, präster och högst upp på samhällsstegen – kungen. Städer växte upp och blev centrum för handel och administration. Ett rättssystem med lagar och domstolar utvecklades också.