Kvinnor under medeltiden

Livsvillkoren för kvinnor under medeltiden var nog sämre jämfört med tidigare perioder. Det fanns fler lagar och regler som bestämde vad kvinnor fick göra.  Kvinnorna var beroende av manliga släktingar eller sina män.

Men det var trots det möjligt för kvinnor att nå maktpositioner och några av medeltidens mest betydelsefulla personer var kvinnor, till exempel drottning Margareta och den heliga Birgitta. Det fanns juridiska skillnader mellan män och kvinnor. Kvinnan kunde i början av medeltiden inte ärva. Detta förändrades längre fram och man kan se att flera kvinnor ärvde hus och jord. Dessa kvinnor kunde få samma makt som männen.

Hornkam med runinskrift från medeltid. Lilla Isie socken i Skåne. Inventarienr: 2549:IV:21. Foto Ronnie Carlsson/SHM

Då kvinnan ofta hjälpte till i mannens verksamhet, oavsett om det handlade om hantverk eller att driva en gård, fick hon också kunskaper inom området. Om kvinnan blev änka kunde hon ofta utan större problem ta över och driva verksamheten med hjälp av sina barn och eventuella lärlingar. Änkor kunde fortsätta att leva sina liv som vanligt utan gifta om sig. Men hur gick det för männen när de blev ensamma? De behärskade sällan kvinnornas arbetsuppgifter på samma sätt.

Gryta av keramik från medeltid, Kalmar, Småland. Invnetarienr: 21144:16. Foto: Sanna Stahre/SHM

Det medeltida samhället var uppbyggt kring släkten eller ätten. Det var viktigt vem man var släkt med. Viktiga frågor som vem man skulle gifta sig bestämde släkten. En ogift kvinna behövde tillstånd av sin far, sin äldste bror eller närmaste manliga släkting för att få gifta sig. För en gift kvinna var mannen förmyndare. Enbart en änka fick gifta sig utan att rådfråga någon annan, hon bestämde själv.

Hemmet och barnen

Att vara mamma på medeltiden var annorlunda jämfört med idag. Det fanns inga preventivmedel och många kvinnor födde därför många barn. Man fick lita till naturlig barnbegränsning, som till exempel att amma sina barn länge. Varje förlossning var också riskfull för både mamman och barnet. Många av barnen dog under sina första levnadsår. Även om graviditet och förlossning gick bra var det tungt och slitsamt att vara gravid med och föda så många barn.

I alla familjer var det viktigt att få flera barn. På det sättet fick man efter en tid arbetskraft på gården eller i verkstaden. I adelsfamiljer levde släkten vidare genom barnen. I de äktenskap där det inte föddes några barn, var det nog därför extra jobbigt för just kvinnan. Kvinnan var även den som skötte hemmet. Hennes kunskaper var mycket viktiga för gårdens överlevnad. Hon fick ta hela ansvaret när mannen var ute i affärer eller i krig.

Religionen som fristad

Idag kan vi skämta om att gå i kloster men på medeltiden valde många kvinnor frivilligt att gå i kloster. Varför det? Små flickor kunde i klostret få lära sig läsa och skriva för att sedan bli nunnor. Kvinnorna på klostren var förhållandevis självständiga. De var inte beroende av en man på samma sätt och undvek också riskerna med graviditeter och förlossningar. De hade det också bra materiellt och var väl ansedda i samhället.

Syndafallet, Roslagsbro kyrka i Uppland. Foto Lennart Karlsson/SHM.

Synen på kvinnan

I kyrkan fanns en motsägelsefull syn på kvinnan. Man dyrkade den heliga jungfrun Maria, Jesus mamma. Men man trodde också att kvinnan var orsaken till syndens uppkomst genom Eva som lurade Adam att äta av äpplet som innebar att människorna blev utkastade ur paradiset. Att synden ansågs ha kvinnlig härkomst på medeltiden visas genom att ormen i paradiset ofta framställdes med kvinnoansikte, som till exempel på kalkmålningen från Roslagsbro kyrka.