Forskarvärlden tycker till

Forskningen kring Gerumsmanteln satte igång så fort den kommit in till Historiska museet på 1920-talet. Resultatet blev en publikation kallad ”Bronsåldersmanteln från Gerumsberget i Västergötland”. Forskarna var Historiska museets docent Sune Lindqvist, statsgeologen Lennart von Post och amanuens Emelie von Walterstorff på Nordiska museet.

Forskarna började med att utröna mantelns ålder. Genom pollenanalys kom de fram till att den var äldre än bronsålderns fjärde period (1100-900 f Kr). Hundtandsmönster. Emelie von Walterstorff analyserade tillverkningstekniken och kom fram till att manteln är vävd av ull i 4-skaftad kypert med en färgeffekt som bildar ett hundtandsmönster. I manteln hittades 32 små stickhål. Efter mycket funderande kom forskarna fram till att det måste vara knivhugg som utdelats mot mantelns bärare. Gerumsmanteln bars över axlarna och veckade sig runt kroppen. Kniven har trängt igenom dessa veck vilket orsakade den stora mängden hål. Man kom fram till att 5 knivhugg utdelats.

Hundtandmönster

Teknikfel

Den vävteknik som använts för att tillverka manteln stämmer inte helt överens med den datering pollenanalysen givit. Bronsålderstextilier vävdes vanligtvis i tuskaft medan Gerumsmanteln vävts i 4-skaftad kypert. Detta fick Margareta Nockert på Historiska museet att börja fundera. Hon tog hjälp av Göran Possnert på Ångströmslaboriatoriet i Uppsala och tillsammans gjorde de en så kallad kol14-datering. Mycket riktigt, denna nya datering visade att Gerumsmanteln tillverkades någon gång under förromersk järnålder (500 f Kr- 0). Den kalibrerade ålder utföll till 360-100 f Kr. Manteln kom närmare vår egen tid, men är ändå väldigt gammal, ungefär 2300 år.

Detalj av Gerumsmanteln där ett av stickhålen syns. Fotograf: Gabriel Hildebrand/SHM