Brudsilver från snapphanetid?

Åren 1675–1679 rasade kriget i den gamla danska provinsen Skåne. Landskapet hade erövrats av svenskarna och blivit svenskt genom freden i Roskilde 1658. Danskarna ville nu återerövra Skåne.

Det skånska kriget var bara en del av ett större krig mellan Frankrike – Sveriges allierade – å ena sidan, och en koalition av stater där Danmark ingick å den andra. Det var inte bara Skåne som berördes av striderna utan även Bohuslän, Halland, Blekinge och Västergötland. Det svensk-danska kriget var oerhört våldsamt – slaget om Lund 1676 var till exempel ett av de blodigaste i svensk historia. Man får tänka sig att detta var oroliga tider även för de människor som inte deltog direkt i stridigheterna. Arméerna på båda sidor behövde försörjas vilket ofta skedde på befolkningens bekostnad.

Skattens smycken var lindade i ett linnetyg och låg i en gryta av lergods.

”De har beskrivits både som stråtrövare och som frihetskämpar”

I det här kriget deltog inte bara de reguljära arméerna, utan det fanns också irreguljära styrkor av olika slag, till exempel friskyttekompanier och bondeuppbåd som slogs på dansk sida. Det fanns också grupper rekryterade från det lösfolk som bodde i skogarna och som ägnade sig åt stråtröveri både i fredstid och under kriget. Alla dessa grupper brukar kallas snapphanar. De har beskrivits både som stråtrövare och som frihetskämpar beroende på vilket perspektiv man har haft.

Silver i jorden

I Hjortshög i Kropps socken i Skåne hittades på 1930-talet en skatt när en åker skulle plöjas. I skatten fanns en stor mängd mynt, som visar att den antagligen hade lagts ner i samband med det skånska kriget 1676. Dessutom fanns flera dräktbeslag och silverföremål. Smyckena var inlindade i ett stycke linne – kanske en manschett från en skjorta – och nedlagda i en gryta av lergods. Mynten var också inlindade i ett linnestycke och nedlagda i ett grått och vitt krus av stengods daterat till 1600-talets mitt.

De flesta av smyckena i skatten kan antagligen dateras till 1500-talets första fjärdedel. När skatten lades i jorden var de alltså redan ganska gamla. Då var Sverige fortfarande ett katolskt land. Ett av beslagen som ingår i skatten har en graverad bild av Madonnan och barnet, och ett litet ”M” för Maria.

Bröllop och tragedier

Redan under medeltiden blev det modernt att bära praktfulla bälten, spännen och beslag. Den skånska allmogens dräkt kom inte att förändras så mycket mellan 1600-talets början och 1800-talet. Just i Skåne var det vanligt att de som hade råd skaffade överdådiga dräkter till bröllop. Dessa bröllopskläder blev sedan högtidsdräkt för en lång tid framåt och gick ibland i arv från mor till dotter. I bröllopsdräkten ingick också stora smycken av silver.

Dräktsmyckena i skatten från Hjortshög kanske kan tolkas som just brudsilver som bevarats i flera generationer. När sedan kriget kom var man tvungen att snabbt gräva ner dem. Mynten är däremot alla från 1600-talet, kanske de i stället tillhörde familjens husfader? Antagligen har den familj som grävt ner skatten från Hjortshög fallit offer för kriget, eller för svält och sjukdomar i krigets spår. Skattfynden från snapphanetid vittnar inte bara om prakt och rikedom bland människor 1600-talets Skåne. De berättar också om tragedierna i storpolitikens skugga.

Månadens föremål, november 2008
Av Elisabet Regner